
Jag måste säga att de senaste veckorna har gett mig en överdos av vuxenfunderingar. Möjligen kan det vara detta som resulterat i synrubbningarna och huvudvärk idag på jobbet. Nej, skämt å sido, så illa är det inte, men nog finns det mycket att tänka på som man aldrig tänkt på!
Som vad? Ja, alltså först detta med försäkringar. Det är ju en djungel. Klausuler, villkor och framförallt tråkiga pengar.
Sen det här med lån alltså. Ja, jag vet jag kan titulera mig ekonom. Men varför har ingen sagt hur otroligt mycket det finns att tänka på den dag då det är dags att ta ett bostadslån. Man kan ju räkna i det oändliga. Och alla banker säger olika och man måste springa på otaliga möten om man ens ska vara i närheten av att bli lite klok på allt. För den som inte har fullständig information (vilket man aldrig kan få), den riskerar att bli upplurad. Så känns det i alla fall. Och man får reda på saker man borde informerats om för länge sedan, och det gör mig sur. Att man alltid måste stå på tå och se efter sina rättigheter, ta reda på allt själv, inget får man serverat som kan vara en till nytta. Bara sådant som kan vara till nytta för andra.
När man var liten verkade det ju ändå inte såå jobbigt att vara vuxen, man fick inte leka lika mycket bara. Ingen barnlek.
Nu skall ju inte jag och C skena iväg och köpa första bästa hus, och det kanske inte händer än på några år heller, vem vet. Men den dag då det är dags vill vi inte vara lost. Därför gör vi förarbetet nu. Sätter tankarna i rullning och får mer kött på benen tills det verkligen är dags. En dag. Gud vet när :P.
Sen undrar jag ju lite smått vad jag vill med mitt liv. Fast det var ju inget nytt. Jag trivs jättebra med allt i dagsläget men denna rush som har pågått den senaste veckan har fått mig att fundera. Olika beslut får olika konsekvenser. Man vet aldrig om man gör rätt, man får gå på magkänslan. Så är det. Det finns inget facit. Och ingen ångerrätt.
Men nu skall jag hoppa i säng och det beslutet kommer jag garanterat inte att ångra!






