Bränd propp måndag kväll

Istället för att yppa min irritation på facebook och framstå som världens gnällspik för vänner och kollegor så kan jag ju lika gärna göra det här, på bloggen.

Alltså jag vet att detta är ett så kallat I-landsproblem OCH att jag inte är världsbäst själv på området MEN. Nu är det så att jag höll på att bränna en propp när jag kom hem, trött och slut från gymmet. Inte en enda parkering ledig.

Eller jo. Egentligen en halv. Om inte den där förbannade bmw:n med estniska brickor skulle parkera som ett jäkla arsul. Det går inte EN dag utan att han ställer sig snett, så att det tjutt tjutt ryms in en till bil i rutan bredvid, eller ställer sig över två rutor. Jäkla idiot. Sånt här kan göra mig såå arg efter en lång arbetsdag, eller ett tufft träningspass. Funderade en ögonblicks sekund på att skriva ett brev till honom, på ett gammalt kvitto med bananskalsfläckar som låg kvar i bilen.

Det skulle väl ha låtit i stil med "You fucking IDIOT, where have you got your driving licens from, learn to park, for fuck sake!". (på engelska såklart, eftersom han är est, och säkert felstavat i all min ilska). MEN jag hejdade mig, jag menar tänk om han skulle ta illa upp och placerara en bilbomb vid min bil, eller pissa i fläkten som hämnd?

Sånt här gör mig sjukt irriterad alltså. Folk som parkerar snett, när det är ont om plats. De är nästan ännu värre än folk som tror att deras bilar är förråd. Men bara nästan.

Ifjol hade vi två bilar som stod helt stilla och insnöade heeela vintern. Jag ringde till vår fastighetsskötare och klagade. Han påstod att han inget kunde göra. Jag ringde igen. Han försökte. (ja, jag vet att jag kan vara liiite jobbigt ibland! ;)) Den ena tillhörde en som flyttat för flera månader sen (den bilen blev sedemera stulen; it wasn't me, men ingen var gladare). Och den andra var svenskreggad och tillhörde en pojkvän till en som bodde i huset. Jag hotade med att ringa till tullen (för se tullen gillar inte att svenskreggade bilar uppehåller sig too long på vår lilla ö). Inte heller estniska kanske (just got an evil thought).

När nu de här bilarna ääääntligen försvann avlöstes detta av en sunkig gammal vit bil som fylldes till bredden med gamla däck, parkerades för nära utfarten (så man måste vara försiktig varje gång man skall in och ut) och som inte heller den rört sig på 3-4 månader.

Sen hjälps ju inte parkeringsbristen direkt av att det hålls AA-möten i vår trappuppgång. Det finns tydligen många "anonyma" alkoholister som går på mötena. De röker i trappuppgången och alla kör de bil. Förra veckan glömde någon lyktorna på på bilen. Lite orolig blir man. Med tanke på deras anonyma titel, undrar man ju ibland eller så har jag bara alltför mycket fördomar...

Hur som helst antar jag att det är bra och förhållandevis anonymt för dem att hålla till i ett vanligt lägenhetshus. De slutar alltid sina möten typ samtidigt som jag kommer hem från sju-träningen. En gång så kom alla ut samtidigt som jag skulle stiga in i trappuppgången. Det var helt mörkt. Jag tänkte att jag inte kan tända lampan, för jag vill ju liksom respektera deras anonymitet (för det står ju AA på ytterdörren den kvällen som det är möte, så de är ju ganska obvious varför de är där). Så jag famlade in i mörkret.

Då tänds lampan. "Här var det mörkt!",sa en. Och där stod jag mitt bland dem. Jag försökte nästan blunda. Egentligen är det nog jag som är pinsam som tycker att de kanske tycker att det är pinsamt om jag ser dem, fast det är ju helt vanliga människor. Och det är ju strongt av dem att inse att de behöver hjälp.

Och det är ju superbra att om de kan få hjälp. Bara de kunde ge f-n i att ta min parkering! ;)

Nu skall jag ta nått att käka, har bergis energibrist, sedan jag har så kort stubin. Har varit på HIT (High Intensive Training) riktigt kul, bortsett från att jag fick ligga i en suspekt benpresställning med en svettig gubbe med pannband, som luktade, just det, svettig gubbe. Nästa gång skall jag tänka både en och två gånger var jag lägger mig!

Tjohopp!