Every step counts

Jag älskar ju att kunna mäta och räkna på saker jag gör, att ha tydliga mätbara mål. Därför tycker jag sträckor och tider är intressanta i träningssammanhang. Det sporrar att jämföra tider och att veta hur långt man gått/sprungit/simmat/ cyklat etc. Jag vet att de finns de som inte kunde bry sig mindre och som tycker att det kan vara hysteriskt att hela tiden logga allt, men jag gillar det!

Sedan var och varannan fick aktivitetsband i julklapp har jag tänkt att det där är nog något för mig! Idag gjorde jag slag i saken då jag såg ett helt nytt ligga ute på marknaden för halva priset, och lite flyt var det att försäljare dessutom bodde på samma gata som oss. Lätt fixat så var det hämtat två hus bort. Han hade fått det i julklapp och inte använt det alls. Fina fisken!

Så nu ska här loggas! :)

...För jag tänker nämligen sätta igång med "det nya livet" nu när jag äntligen slutat med marevanet och man får anse blodproppen såpass stabil att den inte lossnar av tyngre fysisk ansträngning. Gymmet here I come! Lägg därtill att jag nu får käka mera grönsaker eftersom jag inte behöver bry mig om K-vitamin nivåerna längre :) Känner mig sporrad! Speciellt efter att ha tillbringat 2 dagar av shopping (igen, I know.... :P) i Stockholm och fått face the truth i provhytter med skrämmande belysning ;) Nu får jag, och nu vill jag komma igång igen!

Imorgon är det back to work igen och våren har verkligen strålat från sin bästa sida idag som en fin avslutning på semesterveckan. Balkongen är dammsugen och fåglarna kvittrade, så härligt!

3 månader

Idag är det 3 månader sedan de hittade blodproppen som jag fick i vaden i början av december. 3 månader går fort ändå. På tre månader har jag hunnit med att äta upp drygt en burk marevan (100 tabl) och tagit 17 sprutor i magen samt besökt marevanmottagningen 12 gånger. Jag har inte tränat på gymmet sedan jag fick proppen eftersom det inte ansågs bra med hård fysisk träning så länge jag haft en propp som kan lossna och åka vidare i kroppen (till lungan). Jag har inte heller druckit en droppe alkohol på lite drygt 3 månader trots att en juldag, ett nyår, en jakthippa och diverse middagar och after-works passerat. De har gott alkoholfritt vin på Indigo märkte jag senast.

Man får inte roligare än man gör sig! Marevantabletter i ap-formation ;)
 

En liten påminnelse om hur benet/ foten såg ut innan proppen hittades (efter en veckas smärta).

Det har blivit en del stick... En gång trodde de inte på att värdet sjunkit så mycket som det gjort så då stack de några gånger extra ;) Provsvaret blev detsamma och jag fick börja med sprutor i februari för att jag börjat promenera mer vilket tydligen påverkade värdet mycket.

Har blivit mindre spruträdd. På jobbet diskuterade vi vitaminbrist varpå jag förslog att det ju vore supersmidigt att ta vitamin i sprutform som man sticker själv (typ en gång i året), istället för tabletter. Möttes inte direkt med någon större entusiasm över det förslaget. Snacka om att man vänjer sig med läget :D

Idag, 3 månader senare är det dags att sluta med den blodförtunnande medicinen men den tjocka stödstrumpan får hänga med 3 månader till! Har även börjat använda på andra benet och när jag får byta denna tjocka klass II strumpa till en lite lättare kommer jag absolut fortsätta ha stödstrumpor på jobbet och annars med. Men vore skönt att slippa det i sommar när man har klänning och shorts. Vi får väl se hur det blir med det.

 

Så vad händer nu? Vad jag fått förklarat för mig nu sent om sider och som varit upphov till mycket oro hos mig är huruvida proppen är borta idag 3 månader senare eller ej? Jag har frågat upprepade gånger och ifrågasatt HUR man kan säga att den är borta och borde man inte göra ett ultraljud för att säkert veta och har fått svar som "den skall vara borta då" eller "man säger så", vilket gjorde mig väldigt frustrerad. Att ena veckan behöva ta sprutor för att värdet sjunkit för att sedan 3v senare sluta helt med all medicinering kändes så radikalt och så regelstyrt, skulle de inte undersöka något? Nej fick jag till svar.

Det var tydligt att ingen av sköterskorna (har inte träffat en läkare sen de hittade proppen på akuten) lyssnade på mina frågor och märkte min oro fullt ut. De sa bara vad de trodde jag ville höra. Men jag ville ju ha fakta! Inte trevande svar där det fanns utrymme misstag. 

Till slut lyssnade en av sköterskorna på vad jag verkligen sade och förklarade att studier har visat att det just är 3 månader efter att man fått en propp som är kritiska för att det då kan bildas nya proppar samt att bitar från den befintliga proppen kan lossna. Det är därför man äter blodförtunnande marevan. Mitt blod har haft en koagulation som är 3ggr så långsam som normalt för att förhindra nya proppar att bildas samt rester från den gamla att fastna. Det har inte löst upp den befintliga proppen, som jag trodde att var meningen. Kroppen skall själv "ta hand om" proppen och bryta ner den, den kapslar in den och bryter ner den. Man har därför sett att det är mycket liten risk för proppen att lossna efter tre månader och därför behövs inte medicinen längre. Proppen finns troligtvis kvar, hur länge vet man inte men till slut skall den försvinna "av sig själv" med hjälp av kroppen, inte medicinen.

Jag slutar därför med medicinen idag och om 1 månad kommer jag bli kallad för provtagningar. Jag tror att det sker via Röda Korsets blodcentral om jag inte missförstått något. Det är sedan de proven som kommer ge svar på om jag har något fel med min koagulation eller om detta "bara" var en oturlig händelse troligtvis framkallad av en muskelbristning som skapade svullnad som hindrade blodet och skapade proppen. Jag ber till min gud att så är fallet! Men är det fel på mitt blod så är det, då blir behandlingen livslång och om så är fallet så får jag ta det då. Men jag hoppas så innerligt på att det inte är så! Man skall inte behöva gå på marevan när man är 27 år. Det säger alla. Jag vill vara frisk! 

Så det är alltså bara att vänta och se, ta proverna om en månad och vänta på beskedet och hålla tummarna för att denna propphistoria bara är ett litet kapitel i min levnadsbok och inget som tänker finnas med på varje sida livet ut!

Shopping

I måndags åkte vid till Uppsala på en hederlig shoppingdag. Det kan tyckas vara ett märkligt fenomen som vi ålänningar ägnar oss åt nu och då. Man tar morgonbåten halv åtta, framme vid första butiken 10 svensk tid och sedan är det bara att tuta och köra. För allt är ju såå billigt i Sverige ;) Eller så är det givetvis inte. Men det finns ett betydligt större utbud och när det är rea, då är det rea. Även på fina saker och inte bara samma reaställningar som rullas fram varje år (som man ibland får känslan av här hemma). Exempelvis så hade Stadium denna gång 75% på all hockeyutrustning = himmelriket för C. Men vi är nog annars väldigt bra på att handla hemma och stödja det lokala näringslivet, mycket pga att vi inte orkar ränna till Sverige och slösa en helg på det. Men när man är ledig en vecka såhär så kan man ju passa på att lufta sig lite ;).

Det var en vacker morgon ombord på Rosella.

Köpte nya kuddar till soffan på Ikea. De andra har vi haft i 3 år och de har blivit så "nerluggna". Är inne på rosa här hemma nu. Ikea hade fina innerkuddar i dun, så sköna! Blev kanske lite mycket kuddar så här med facit i hand (är tre i andra soffhörnet också), går alltid bananas på något :D men är nöjd med resultatet och huvudsaken är att de är sköna!

En ny orkidé och lite rosa doftljus. Än är det inte för sent att mysa med ljus på kvällen!

Köksstolarna fick dynor. Kanske inte så moderna men gillar att de är lite vår-somriga :)

Vi köpte ju nytt köksbord vid jul som vi är mycket nöjda med (efter att vi fick det utbytt, det första bordet var trasigt). Har även nya köksgardiner från Jotex :) Härligt att få ersätta det knallröda julgardinerna med något vårfräscht!

När jag nu är inne på shoppingen så köpte jag en nya vardagsväska här hemma förra veckan. Är så nöjd med den! Köper väskor på tok för sällan. Har samma i flera år men nu när man byter inser man vad skönt det är med nytt och kul med lite nya fack och form osv. och denna är i läder så den kommer bara bli snyggare med tiden :)

Förutom heminredning köpte jag två par nya skor. Ett par som jag skall ha på promenader/jogging ute och de andra är inneskor som var så lätta och sköna! Längtar tills jag får börja träna på riktigt igen!

Vintersemesterpyssel

Denna vecka har vi båda vintersemester. Det så skönt att få koppla bort jobbet och få ett break, att få komma i fatt lite med allt här hemma och att få lite extra sovmornar.

På lördagen hade vi först en liten kreativ förmiddag då Conny spelade gitarr och jag målade på min tavla som jag påbörjade för evigheter sedan. Har inte bestämt om den får anses färdig än men lite bättre blev den, målade bl.a. himlen och gjorde havet lite livligare. På eftermiddagen var vi och kikade på slutspelet i korphockeyn och på kvällen var jag på lite tjejhäng, alltid trevligt!

Motivet är Hötterviken i Geta

Sedan var vi och handlade till Maxinge. Conny klättrade upp i en 10 meters Chiquitabanan. 

På söndagen var det dags för kalas. Igen. Vi har varit på kalas alla helger i februari, i princip halva släkten fyller i feb och början av mars. Så man får släktboosta lite, vilket ju är trevligt! Ägnade därför söndagsförmiddagen åt att göra kort. Det är så kul när man kan få användning av saker som egentligen gjort sitt. T.ex. är materialet på dessa kort bl.a. från ett smalt läderbälte som gjort sitt, restbitarna från mina nya nudiejeans som fållades upp och fyren är ett urklipp från en tygrest som kom från när jag sydde kuddarna till snipan. Nu låter det kanske som att jag samlar på ALLT men så är det inte! Hehe... :D Men däremot brukar jag aktivt tänka på om detta skulle kunna användas till något och så lägger jag det i min pyssellåda som jag sedan går igenom och rensar ur lite nu och då!

Köpte en sån där gammaldags märkesetikett makapär på Panduro i höstas. Med röd och svart remsa som har klister på baksidan. Lite roligt att kunna göra egna etiketter och snyggt blir det, tycker jag!

Trästjärnorna köpte jag från sparhallen. Det gäller att ha ögnen öppna för billigt pysselmaterial när det tas in. Även rusta brukar ha lite roliga kit vid jul, att bara handla på pysselbutiker blir dyrt i längden och det billigare är ju minst lika bra!

Idén om att göra en bag när man ger pengar hämtade jag från Pinterest, sedan blev det en läderväska i mitt fall av mitt gamla skärp.

När man pysslar är limmet A och O. Det skall torka snabbt och hålla bra. Man blir t.ex. tokig om man skall limma snören och de inte håller. Det bästa limmet jag hittat är Quick Glue från Panduro. Torkar snabbt och håller bra!

Underbara vår, välkommen!

Tog ut min motionstimme idag och slutade tidigare. Igår snöade det när jag körde hem från jobbet och idag detta väder! Det är som att man känner livet komma åter! :-)

Dreamless

"Flitiga du strävar på i ekorrhjulet, jobb och jobb varenda dag. Ta dig tid att fokusera dina högre mål och försök minnas vilka dina drömmar verkligen är"

Så står det i tvillingens veckohoroskop för denna vecka. Inte för att det är något unikt med att vara fast med bägge fötterna i det omtalade ekorrhjulet såhär en vecka i början av februari - men det symboliserar bra hur läget är just nu.

Januaris kalenderblad vändes bort utan att man knappt hann reagera. Bokslutsarbetet åt upp orken och varannan-dags vädret gjorde att en lur på soffan om kvällen lockade mer än frisk luft. Skönt, nu är februari här och ett steg närmare ljuset!

Denna bild är från 2007. Bethina, hennes bror och undertecknad i Gnisten. Tycker den är så himla underhållande! :D Brr!

Idag var verkligen en sån där otroligt fin vinterdag då snön som fallit, och fortsatte falla hela dagen, stannar kvar på varje gren och varje strå. En dag då man kör igenom en allé med snöbeklätt tak när man åker hem från jobbet längs med Storagatan. Skulle jag ha ett vinterbröllop, då skulle det vara en dag som denna (och inte någon av de övriga 97% av vinterdagarna som i regel är gråa och slaskiga). Och så är det måndag! Vilket slöseri med vinterbröllopsväder. Lär ju inte vara en kotte som gifter sig en måndag i februari!


Sånt funderar jag på när jag drömmer mig bort. Och så tänker jag, att om vi nånsin gifter oss, då skall det vara en varm sommardag. För hur fint det än är en dag som denna så slår inget solen, värmen och de vackra blommorna, brunbränd hy och fräknar på näsan.

 Mexico 2013

Från brunbränd hy för mig tankarna vidare till varmare breddgrader. Och årets dilemma som känns som en upprepning från ifjol. För att friska upp minnet så var det så att jag kollade på resor i flera månader ifjol inför vår vintersemestervecka i mars, jag googlade pooler, palmer och vita stränder tills ögonlocken föll ner. Det blev ingen resa då, istället blev det en tur till Uppsala med hotellövernattning och shopping. Också kul, men kanske lite "snopet" efter allt "slit" och all tid man lagt ner på att hänga på charterresornas sökmotorer.


I år har jag fått 2 veckor beviljad semester i följd. Första mars och framåt. Även om vi har två vintersemesterveckor så kan man inte ta för givet att man kan vara ledig bägge i följd och därför är jag ju himla glad att jag fick ok på det. Tänkte Thailand i första hand, eller Mexico igen. Världen var liksom lite öppen inför våra fötter. Kollade resor igen och igen i höstas. När vi äntligen skulle få tummen ur och boka så svullnade benet upp och blodproppen gjorde sin entré i mitt liv.

Satte alla planer på paus. Drog på mig stödstrumpan. Åt min medicin. Drack inte en droppe alkohol (2 mån sedan sist nu!). Tränade ingenting. Tänkte på livet, oroade mig efterhand vad som kunde ha hänt. Tänkte att ingenting annat än att bli frisk spelar någon roll nu.


Nå så går dagarna. Inte kan man tänka på att man är sjuk, för i själva verket är jag ju inte så värst sjuk, nej. (Fast lite skraj blir man ju när man googlar, ska man INTE göra!). Besöker sjukhuset och kollar INR-värdet en gång i veckan, allt ser bra ut. Får förlängt med 2veckor. 1,5 mån går. Glömmer att ta ett piller. Ett ynka piller. Värdet går ner från 2,7 till 1,6. Om det går under 1,7 blir det sprutor igen har sköterskan sagt. Jag blir så innerligt trött. När man äntligen börjat se det här med proppen som historia, nej då säger sköterskan att det är dags för 5 dagar av sprutor igen. Så himla drygt. Men det blev bara en spruta, tack och lov. Sedan blev det höjd medicinering och provtagning igen med kortare intervall.

Jag som aldrig är sjuk. På mottagningen är det alltid bara en massa gamla människor. Med rullatorer. De kommer inhasande, och har genomgående utvecklat en gångstil där man lyfter fötterna så lite som möjligt. Det är säkert månadens utflykt för dem när de åker och tar sitt prov. För när man är gammal behöver man bara ta det en gång i månaden. Och så har man ett litet rött kort som fylls i. Sedan tittar de alltid på mig som att de leker "vem skall bort-leken i fem myror är fler än fyra elefanter". Nå hursomhelst. Sist jag satt och väntade på min tur satt en tant bredvid mig som hostade och hostade. Hon fräste, hostade och harklade upp - en massa slem. Sedan halade hon fram ett gammalt hushållspapper ur fickan och spottade i det. Jag fick verkligen hålla i kräkreflexerna. Usch, vet inte varför jag är så himla känslig för slem-ljud. Det är bara så äckligt! Så går det en stund och sen upprepar tanten proceduren igen. Samma papper åker fram och jag grimaserar för att hålla mig på banan. Sedan är det min tur. Det känns som det existerar ett parallellt universum för de sjuka där tiden går så lååångsamt, medan man själv springer på i det friska universumet där tempot är högt och ingen orkar vänta. Nu får man göra ett besök i det långsamma universumet och då inser man plötsligt hur fort hjulet snurrar i det friska.

Det känns som alla smider planer medan jag är lite som i ett vakuum. Jag vill också fånga en dröm och göra den verklig. Helst igår. Vem orkar vänta?

Men först måste jag komma underfund med, och minnas vad drömmen är.

Det är inte så deppigt som det kanske låter. Jag är väl mest bara lite vilsen och off just nu. Som det blir när man suttit fast lite för länge med en stödstrumpa i ekorrhjulet, I guess.

Som avslutning så måste jag tipsa om en så fin låt som jag haft på repeat hela dagen!

Hero med Family of the year, och länk till låten hittar du Här