41 år?

41 år och överviktig?

Okej. Jag älskar mat. Och att laga den. Men jag tycker ärligt talat inte att jag är så osund i min kost (glöm bilderna i tidigare inlägg ;) ). Nej men skämt och sido. Vi har aldrig godis hemma, jag dricker aldrig läsk, jag försöker att käka gröt till frukost och vi lagar mat alla dagar och äter inte halvfabricerade kaloribomber i onödan.

Nu till kruxet. Avancia (gymmet) hade öppet hus igår med prova-på-pass och andra jippon. Man fick väga sig på en våg som tog fram hur mycket fett, muskler, vatten osv. man utgörs av.

Jag består av 43 kilo muskler. Jag är lätt överviktig och har en metabolistisk ålder på 41. Sade vågen. HJÄLP. Det måste vara den åldern Anna Anka tog fram i sitt program som gick för en tid sen på trean. Men hur är det möjligt? Och vad ska man tro? Fine, jag är bara 1,64 i strumplästen och jag är rätt muskulös, om jag får säga det själv. Men hur i helsike skall man bete sig för att blir 18 år yngre; dvs. min riktiga ålder. Jag blir så irriterad! Här har man tränat åtminstone 4ggr i veckan i 3-4 månaders tid, jag gick bl.a. 14 ggr till Avancia i februari, och vad får man in your face för det?

Vad kan jag mera göra? Jag är egentligen inte fäst vid min vikt på något sätt e g e n t l i g e n men jag blir så irriterad när man inte kan få lite positiva resultat när man nu faktiskt anstränger sig! PT:n trodde det kunde bero på att jag nyligen blivit sambo. Okej, vi unnar oss god mat rätt ofta men nej, ärligt talat. Jag 41? Till detta bör tilläggas att mamma gjorde samma test (för att jag ville få det bekräftat att hon också skulle vara äldre än sin ålder och hon blev 50! Och dit har hon ju bara 2 mån.).

I onsdags hade vi kostföreläsning på jobbet. Föreläsaren förespråkade i korta drag stenåldersdieten och LCHF. Men jag vet inte jag. Jag har bättre för mig än att lägga om min kost. Träningen tar tillräckligt med tid. I Uppsala gick allt av sig själv men sunt förnuft, så varför skall inte det funka här hemma också? Jag tänker keep on going även jag för närvarande finner det en aaaning tröstlöst! Morr!

Sova.Äta.Städa.Sova.Äta.Äta

Hej hopp! Nu lider även denna helg till sin ände. Och vad har vi donat med här då?

I fredags var jag och handlade en massa gott både i mat och dryckesväg. Sedan svängde vi ihop en två rättersmiddag bestående av förrätten som vi lagade i fredags på hotell & restaurangskolan. Vi var ut med avdelningen och firade att 2010 års bokslut äntligen är klart förra fredagen. Först var vi till hotell & restaurang och lagade trerättersmiddag och sedan bowlade vi. Middagen bestod av Seranoskinka, balsamico, tomater, ruccola, parmensan och rostade pinjenötter och brödlängder. Varmrätten var en riktig fransk fisksoppa; bouillabaisse med aioli. Gös-, och laxfilé, kräftstjärtar, räkor och färska musslor - av vilka över hälften slängdes för att de dött. Nåväl, gott vart det verkligen! Men inte skulle jag gå och köpa musslor själv, tänk om man skulle råka koka upp en döing - då kan man ju bli hur sjuk som helst. Inte värt det! Till efterrätt blev det vaniljsås (egengjord med grädde) med färska bär i mördeg. Med ett jättegott dessertvin till som jag bara måste rekommendera! Detta med lite jordgubbar i sommar; Mumma! Det måste ni bara testa:

Flaskan går på ca 6,80 € och är ganska liten men eftersom den är rätt söt så räcker det med ett litet glas.

I fredags somnade jag i vanlig ordning mitt i Let´s dance. Vi var över till J & C i vanlig ordning men det hindrade mig inte från att ligga och sova på deras soffa i 4h... Igår lördag somnade jag vid nie på kvällen, väcktes av C kl 3 och sov vidare till nie. Tyckte jag var duktig och klev upp tidigt - Innan Conny! Men sen insåg jag att sommartiden ju snott en timme av dygnet.

Är ändå väldigt nöjd med dagen; vi har tvättat 4 maskiner, jag ser äntligen golvet i walk-in-closeten. Jag har handlat (igen - har tyvärr lagt ner 200euro på mat denna vecka - förbannade dyra holme! Jag förstår inte hur det kan vara så dyrt! Hur mycket mat får man inte för 2000kr i Sverige?!) och sedan hann jag och Charlotte med en härlig solskenspromenad.

Lagade en paj och lite tomatbröd nu efter middagen och tackade precis av familjen som varit hit på kaffe. En bra söndag.

Två-euros-fynd

För 5 år sedan fick jag en mp3-spelare som har hängt med mig i vått och torrt. Bokstavligen. Den var med i sanden på backpackingen (batteriet höll otroligt länge!), den har legat svettig och äcklig i sportbh:n under otaliga joggingturer genom åren. Nu börjar spaken som man ändrar låt på bli lite trög.

I flera veckor har jag tänkt ladda upp den med ny musik, det går ju såå mycket lättare att jogga med bra musik! Men inte har jag fått arslet ur vagnen. Tills vi igår var på mässa och de sålde PRECIS likadana mp3 spelare som min gamla (smått äckliga) goding, för hör och häpna; TVÅ EURO. Helt otroligt perfekt. Vem behöver ipods och andra hightech prylar?

Nu är den fylld med 131 nya och gamla låtar och jag ser så framemot att ge mig ut på en långpromenad innan kvällens höjdpunkt; solsidan :)

Halv åtta hos oss

Lördagens middag i ord och bild;

Crema di Balsamico. Hur har jag inte kunnat upptäcka denna produkt tidigare? Fine att den kostar 6€ flaskan, men det är den värd. Smaksättare och smakhöjare med bra konsistens :).


En del av förrätten ses ovan. Körsbärstomater i halva. Strö över flingsalt, socker, chilipulver och ringla över balsamicon. In i ugnen 1 timme på 150 grader. Kan tyckas länge men går bra att förbereda nån timme innan.
Mina loppisfynd (oanvända!), för 50 cent kom väl till pass :). Pirkkas färdiga pajdeg i bara.

Soltorkad tomat i bitar (finns färdigt i bitar med oregano, hur praktiskt som helst!), brieost (ca 100g för 6 portioner), ruccola sallad. Vispa ett ägg och 1,5dl matlagningsgrädde med 1dl riven parmensan, salt peppar och lite chilikrydda. Häll över och in i ugnen.

Riv potatis (drygt ett kilo till 6 pers). Stek upp i smör och pressa i 2-3 klyftor vitlök, så det blir nästan klart. Salta och peppra. Riv västerbottenost.

Klara efter 30 minuter i ugnen.
Färdig pajdeg igen. En sträng av potatis och västerbottenosten och rulla ihop till en korv.
Pajerna serverade med tomaterna på en bädd av ruccola, toppade med mozzarella och rödlök som fått ligga och marineras i balsamico. Toppa eventuellt med kapris.

Bröna. Eller potatisen mena jag. Låt svalna och skär sedan upp i bitar. Mums när osten smält och potatisen fortfarande bjuder på tuggmotstånd. Connys konjakssås och en blodig oxfilébit och man kan inte annat än slicka sig om munnen ;)

Det var annat än kåldolmarna jag gjorde misstaget att äta på Dinos idag det! :P

Diskberg utan ände

Igår hade vi trärätters-middag här hemma. Riktigt nöjd med både för- och varmrätt måste jag säga. Båda hämtade från halv åtta hos mig. Dokumenterade matlagandet för en gångs skull så jag skall nog dela med mig med lite bildbevis på soltorkade tomat- och briepajen och potatisrullen (med oxfilé och konjakssås).

Efter middagen lämnade vi alla tallrikar, glas och koppar (man såg inte ens diskbänken) och åkte med Emilia och Jimmy till Geta. Där fick C i första hand festa av sig med lite getapolare medan jag och Emilia gick på månskenspromenad. Idag har vi promenerat på isen men ingen fisk fick Jimmy på ispilket.

Väl hemma igen var det ingen som tagit itu med diskberget åt oss. Förbanna. Det var bara att bita i det sura äpplet.

Ingen barnlek

Jag måste säga att de senaste veckorna har gett mig en överdos av vuxenfunderingar. Möjligen kan det vara detta som resulterat i synrubbningarna och huvudvärk idag på jobbet. Nej, skämt å sido, så illa är det inte, men nog finns det mycket att tänka på som man aldrig tänkt på!

Som vad? Ja, alltså först detta med försäkringar. Det är ju en djungel. Klausuler, villkor och framförallt tråkiga pengar.

Sen det här med lån alltså. Ja, jag vet jag kan titulera mig ekonom. Men varför har ingen sagt hur otroligt mycket det finns att tänka på den dag då det är dags att ta ett bostadslån. Man kan ju räkna i det oändliga. Och alla banker säger olika och man måste springa på otaliga möten om man ens ska vara i närheten av att bli lite klok på allt. För den som inte har fullständig information (vilket man aldrig kan få), den riskerar att bli upplurad. Så känns det i alla fall. Och man får reda på saker man borde informerats om för länge sedan, och det gör mig sur. Att man alltid måste stå på tå och se efter sina rättigheter, ta reda på allt själv, inget får man serverat som kan vara en till nytta. Bara sådant som kan vara till nytta för andra.

När man var liten verkade det ju ändå inte såå jobbigt att vara vuxen, man fick inte leka lika mycket bara. Ingen barnlek.

Nu skall ju inte jag och C skena iväg och köpa första bästa hus, och det kanske inte händer än på några år heller, vem vet. Men den dag då det är dags vill vi inte vara lost. Därför gör vi förarbetet nu. Sätter tankarna i rullning och får mer kött på benen tills det verkligen är dags. En dag. Gud vet när :P.

Sen undrar jag ju lite smått vad jag vill med mitt liv. Fast det var ju inget nytt. Jag trivs jättebra med allt i dagsläget men denna rush som har pågått den senaste veckan har fått mig att fundera. Olika beslut får olika konsekvenser. Man vet aldrig om man gör rätt, man får gå på magkänslan. Så är det. Det finns inget facit. Och ingen ångerrätt.

Men nu skall jag hoppa i säng och det beslutet kommer jag garanterat inte att ångra!

StavaMoster

Förresten... På en trogen bloggläsares begäran måste jag härmed avslöja att jag och C var på STAVGÅNGSpromenad i söndags (hon såg oss nämligen på våran promenad). Jepp. Ni läste rätt! Jag fick alltså med han på det, trots att han varit på båtmässa i stockholm hela lördagen och kommit hem i lagom mysigt skick vid halv fyra (efter att ha trillat på en isfläck utanför ytterdörren)

Och det, mina vänner, utan att klaga. Är han inte för bra för att vara sann? ;)

Fast efter att han nu fått höra hur osedvanligt unik hans gärning verkar vara så börjar han vackla i sin övertygelse och jag tror att det kommer bli svårare att få honom med på nästa stavgångstur.

Gröt fram till Kreta!

Dagen D. Idag hade vi vårt hälsotest på jobbet. Först fick man göra ett styrketest som gick ut på att ha två 5 kilos vikter i axelhöjd och pumpa rakt uppåt med sträckt armar så många gånger man orkade. Jag fick full pott på den. Men axel- och armmusklerna är det inget fel på efter alla combatpass de senaste månaderna. Efter det fick jag trampa på en cykel som tog ut värde på ens syreupptagningsförmåga. Jag tyckte dock att resultatet måste vara liite missvisande och de trodde testpersonen också. Det räknar nämligen ut från en hypotetisk max puls som enligt dem är 220-åldern. Och det kan mycket väl vara som så att jag har en högre maxpuls än 197. Vilket jag snart skall ta reda på. Testade att köra dagens combatpass med pulsklocka och som högst kom jag upp i 185 och då gav jag inte allt heller. Måste testa på något hårt spinningpass! Sedan var det benböj, ner till huksittande, så många du orka som gällde. Det var också min starka sida. Men sedan; sista testet som var mage och att göra sit-ups gick tydligen inte som det borde. Hon räknade tills det att man började använda benen till hjälp och det tog dessvärre inte länge... Så antingen har jag fel teknik / är starkare i benen eller så är jag helt enkelt för svag i magmusklerna. Det skall helt klart göras något åt tills nästa test i oktober!

En annan sak som jag nu bestämt mig för efter dagens test med tillhörande kostråd är att skippa mackorna till frukost. Även om de är så goda. Men jag vet ju att de inte är bra. Det är banne mig inte lätt att ha en karl som älskar juice, oboy och mackor. Precis alla de saker som jag själv älskar när man inte boorde äta sånt. Så nu blire mackor på helgerna och havregröt (som jag ju åt i princip 3 år i Uppsala) till frukost. Jag har liksom intalat mig att det är så jobbigt och tar sån lång tid och att mackor går så mycket fortare (vilket är viktigt då man som vi lägger 10min på frukost och tidningsläsning all togheter på morgonen). Lösning: förbered frukostgröten och lägg allt färdigt i micron kvällen innan, häll fast i lite frusna bär (som vi råkar ha frysen full av) och sen tar det ju bara 2min att få gröten klar på morgonen! Voila!

Så, nu blir det gröt till Kreta ska ni veta.