Ring klocka ring, ring ut det gamla, ring in det nya!

Halloj! (nuu Sonja kom inlägget ;) )

Och god fortsättning (även om jag tycker att det uttrycket osar pensionär så hör det visst till att säg det just nu!). Sista dagen på år 2007. Och som vanligt har undertecknad lekt febril organisatör sen igår kväll. Varje år utspelar sig i stort sett samma samtal:

"Vad skall vi göra på nyår?
-Vet inte... Något roligt borde man ju hitta på...
Men vi har ju ingenstans att vara...
-Åh hela nyårsafton är såå onödig, varför kan man int hoppa hela kvällen, tjoff så skulle det kunna få vara 2008."

Varje år vill man gör nånting speciellt, för det är ju trots allt nyårsafton. Men efter en vild juldag, en lugn julafton, och 15 knackkorvar, 20 köttbullar, 10 skinkbitar, 2 snapsar, en halv limpa, 4 ägg och otaliga pepparkakor senare lyser inspirationen, orken och lusten att hitt på detta speciella alltid med sin frånvaro. Man ringer femton samtal, skickar ett dussin mess och kommer slutligen fram till nånting. Det ordnar sig ju alltid. Och allt som oftast står man sen där med två eller tre alternativ och får plötsligt svårt att välja! Från inga planer till många. Så brukar det vara, och iår har inte varit något undantag.

Ifjol blev kompisgänget motade i Indigos port på nyårsaftonen för att det var 20 års åldersgräns och for sen hem halv ett. Själv stod jag vid (det svenska) tolvslaget vid roulettbordet på ms Cinderella och slog kulan varv på varv. Alla passagerare befann sig ute på däck för att se på stockholms vackra fyrverkerier. Båten låg kvar i stockholm och lugnet hade fallit in-ombord-s. Förrutom denna enda gåbbe då som inte hade koll på tiden och stod och spelade en cheval per runda. Vid tolv pep det till i hans telefon "jaaassså jaha ja, klockan är tolv, ja gott nytt år då". För ett ögonblick tyckte jag lite synd om mig själv. Där stod jag, med en främmande gubbe som inte hade koll på klockan, slog kulan för hans femkronors marker, om och om igen, som en förstaklassig spelautomat. Skulle man inte fira det nya året med sina vänner, skåla i champagne och vara sådär småäckligt glad och fylld av stundens allvar? Ring klocka ring, ring ut det gamla, ring in det nya!

Men det ögonblicket av självömkan varade bara som ordet antyder, ett ögonblick. Timmarna gick och casinot stängde klockan tre. Då samlades Belinda, Fredrik och jag i ljudtekniker Oskars bås inne i det stängda Fun Club. Vikingline bjöd, hör och häpna (bör tilläggas att samma rederi serverade sin besättning rotmos på självaste juldagen ifjol), på champagne där vid mixerbordet och Oskar spelade upp kryssningsvärdinnans sång från tidigare på kvällen "Happy New Year". Och plötsligt rös jag. Av välbehag. Känslan av "stundens allvar" som aldrig vill infinna sig där på torget i Mariehamn under fyrverkerierna, hur mycket man än försöker känna efter, smög plötsligt på mig bakifrån i ett prongigt ljudbås ombord på en "finlandsfärja". Jag minns att jag tänkte: "Här står jag som croupier, här omkring mig står människor jag trivs med, människor jag inte hade en aning om vem var för bara två månader sen". Jag tänkte på var jag varit året före, hos Coffe på tacosmiddag ute i Saltvik med halva klassen från Lusse. Dem had man int sett på ett halvår nu, och skulle någon sagt åt mig där ute i Saltvik att "Malin nästa år den här tiden har du just avslutat fem timmars arbete bakom roulettbordet" skulle jag ha skrattat och säkerligen inte trott på det!

Det var något som slog mig då, hur livet kan ta sina oförutspådda vägar. Hur man kan hamna där man hamnar, och hur otroligt skönt det egentligen är att inte veta det på förhand. Spännande. Tänk om man hade en fusklapp, ett facit där allt stod. Ibland skulle det kännas tryggt. Som nu i mellandagarna har det blivit mycket funderingar över framtiden, skolan, sommarn, och de kommande åren. Då skulle man vilja ta sig en liiiten, bara en liiiten smygtitt på fusklappen. Bara för att kunna pusta ut och få det bekräftat, det man redan vet; att det ordnar sig alltid, på ett eller annat sätt!

Hursomhelst fascinerades jag över livet den där stunden i ljudbåset ombord på Cinderella, med ett glas champagne, vacker abbasång och klockan slagen halv fyra. Här hamnade jag, tänkte jag. Få se vad år tvåtusensju har att erbjuda och var jag befinner mig när klockan slår om ett år!

Och jag skulle vilja påstå att 2007 varit ett av de mest späckade år i mitt tjugoåriga liv. 2007 var året då jag

• tillbringade 116 dagar på sjön (varav 95 på Birka, 21 på Cinderella)
• Reste så långt bort man i princip kan komma. (Australien, Nya Zealand, Thailand)
• besökte Tallinn och Visby 3 gånger vardera
• hoppade bungyjump
• råkade ut för en tsunamivarning
• dök på 18 meters djup
• Flög 8 gånger
• Flyttade hemifrån
• Fick en supertjej som sambo
• lärde mig äta saltgurka
• överlevde Kökar utan några missöden :) (två gånger till och med!)
• avklade min första kurs på universitet
• åt val för första gången (man hade ju inget val, höhö!)
• träffade en massa nya trevliga vänner i Uppsala
• cyklade omkull

And the rest is history, eller för vulgärt för att gå i tryck! :D

Nu väntar jag med spänning på vad år 2008 skall föra med sig. En omtenta i statistik står redan som punkt ett. Men man kan som sagt aldrig vara säker.

Ikväll skall vi samlas ett gäng i Emmas brors lägenhet i Kattby, käka god mat och sjunga singstar (kul!) för att sedan ta en tur in till stan för sedvanligt fyrverkeri och skålande i champagne. Kvällen lär sluta med att vi värmer rumporna på Indigo. Vi får se om man får någon känsla av "stundens allvar" ikväll. Annars går det nog bra ändå. År tvåtusenåtta kommer ju ändå, även om man vill det eller ej!

Gott Nytt År till Er Alla!

Kramar

VIP på SEB :)

"Jullov", det har jag nu äntligen fått... Lisbeth önskade inte ens God Jul på vår sista föreläsning utan istället önskade hon oss lycka till i pluggandet. Säger väl lite om vad för typ av lov det rör sig om!

Men det känns nog bra, känns som luften gått ur en och som att man kommer att behöv samla all energi man kan uppbåda för att ens ork packa och ta sig hem imorgon bitti. Ensam ikväll igen, jag som längtat efter att få babbla med Linda som jag inte sett sen förra torsdan, men icke, hon kommer hem hit till Uppsala imorgon först. Skall mysa framför sista programmet av Bonde söker fru och packa ikväll.

Idag var jag in till SEB och härjade lite... De skickar kvitto för 10kr varje gång jag för över pengar från åländska till svenska kontot, fast jag bockar i att jag inte vill ha något, och dessutom sa när jag öppnade kontot att jag inte ville ha några extra papper! Nu har de hänt igen, för fjärde gången i rad. Känner mig som en gnällkärring, men många bäckar små bildar en stor å... Kände mig nästan som hemma när jag kom in på banken här. För se på SEB jobbar en ålänning i kassan! Och nej jag vet inte vems pojke han är, men man hör på hans vackra stämma att hans härkomst är Östersjöns pärla ;). Och vi ålänningar håller ju ihop. Jag har vart in till banken två gånger tidigare och han har betjänat mig en gång, tydligen tillräckligt för att han skulle minnas en. Fick nämligen gå före 4 stycken i kön till kassan! Han kom fram och kalla in mig i nått bås backstage. Där snackar vi VIP-service! :D. Sen undra han hur jag trivdes och så, som sagt nästan som att vara hemma! Det visade sig att den enda tenta han bomma på universitetet var just den som väntar mig 17de januari i statistik. Så det kändes ju tryggt! Vem vet, kanske jag sitter i ett bås på SEB om 10 år och pratar om Mise och Ålandstidningen med förrymda öbor? Only future can tell...

Nu äggmacka, min absolut största last just nu!

Jag drömmer om en Juuul, hemma

Nu vill jag ha slut på skolan! Jag vill inte packa ner de där förbannade böckerna i väskan och släp hem dem till Åland i övermorgon. Men det är skillnad på vilja och att måsta. Jag vill en sak till... Jag vill ha en vit jul, jag vill att det skall se ut som den 3 november 2006 (då bilderna är tagna), när jag kliver upp om 6 dagar och kikar ut från mitt rum. Jag vill att Svibyviken skall ligga stel och blank. Det är mycket man vill, och mycket man inte vill. Jag vill till exempel inte skrapa runtorna på bilen och pälsa på mig fem lager stickig kofta för att uthärda kylan. Jag vill kunna gå i kjol på juldagen utan att riskera att strumpbyxorna fryser fast i benet. Det vill jag. Sen vill jag inte sätta mig på en rimfrostig sadel och cykla till skolan om en timme, jag vill sitta här i nattlinnet heela dagen. Men det är bara två föreläsningar kvar nu! Sen börjar den stora ångesten, projektet att lära in allt de pratat om under den senaste 1,5 månaden... Det är återigen en sak jag inte vill! Men nu får det bli slut på gnället! Dags att diska, jag vill inte!

Tum(m)en ner för Grötmajas nya jeans :)

Välkommen!

Först och främst vill jag hälsa min nya läsare; Morfar Lennart, välkommen! (Det är alltså karln som sitter och sover på bilden ovan! Min Morfar är expert på att sova i sittande ställning, en mycket imponerande talang!). Kul att du hittat hit, och mormor med för den delen. Kanske man med den vetskapen måste försöka hålla sig rumsren nu framöver?! ;) Om det nu ens är möjligt.

Sitter vid köksbordet, Linda är borta på jobb till onsdag. Har just käkat middag och klockan är tie, tie på kvällen. Men vad middan beträffar så skulle klockan egentligen behövt visa tie på morgonen. Havregrynsgröt, rågmacka med ost, kaffe och pepparkaka. Har inte ätit middag så här sent på evigheter och inte slarvat heller och käkat gröt, men kanske det var dags nu, om 3 kvällar är man ju återigen hemma till dukat bord. Bäst att leka student nu och suga på ramarna, så blir skillnaden mer avsevärd :)

Slutade fyra idag och var egentligen helt färdig då, men cyklade ner på stan för att kika på lite mobiler. Slutade med att jag fastnade i ett provrum, omgärdad av jeans. Ojdå. Hur kunde det gå så fel? :P Men jag beeehövde faktiskt ett par nya jeans, och jeans kan man ju ha i år! Vart så himla glad med (okej storleken kan ha varit jääättelik på just den här modellen...men) jag kunde ha 29tum i midjan. Jag lever hela tiden med föreställningen att jag har 33-34... Vilket leder till att jag får springa som en tätting efter nya att prova. Detta var extra jobbigt idag med en 2kilos statistikbok i axelväskan! Hursomhelst var det nog första gången på ååårtal, ja kanske tom första gången nånsinn som jag fick på mig den storleken. Men "storleken har ju ingen betydelse" det vet vi ju alla, men lite glädjande så här inför julgodistider ändå! :) Firade detta glädjebesked med att inte gå och träna.

Var ju hem över helgen. Fredagen tillbringades i lugnets tecken med god middag och bubbelbad och sömn i min ack så sköna säng. Livet är bra gott. Lördagmorgen började med frukost på sängen. Och detta trots att jag inte fyllde år. Kalla mig bortskämd snorunge. Eller efterlängtad utflugen fågelunge kanske :). Man skall nog inte komma hem för ofta för då får man inte samma behandling :). Men egentligen så är det enda jag gillar med frukost på sängen omtanken. För frukost på säng... Hur jobbigt är det inte egentligen? Först och främst att

1. ...äta 1 minut efter att man slagit upp sina sömndåsiga ögonlock för att kaffet inte skall kallna.
2. ...dricka kaffe liggandes
3. ...undvika att få smulor i sängen
4. ... inte kunna somna om på en tallrik och en mugg, utan måst mak sig ur sängen, (vilket ju egentligen är behändigt för en förstaklassens snarkofag).

Och bara för den här listan så kommer jag antagligen aaaldrig få se skymten av en frukost på sängen igen. Men jag menar inte SÅ, snälla tolka mig inte fel. Det är ändå trots allt mysigt! Ibland. Tanken är det finaste med det hela.

På kvällen bar det va på julfest. Riktigt trevligt, och vi slapp bordsplaceringen. Skönt. Efter det ett sedvanligt Arken och kvällen rundades sen trevligt av. En lyckad kväll och en komisk morgon.

Sen bar det, i smått segt tillstånd, av på Stormskärsmaja teatern. Den var lång men väldigt bra ändå. Hem o käka och sen var det inte mycket i en som ville genomgå den 4,5h långa resan tillbaka till Uppsala. Pluggade på båten och satt mig sen trött och småfrusen i en iskall buss. "Oj det är 2 grader inne i bussen", kluckade chauffören glatt, han hade åkte med tur o retur så bussen var snarlik ett kylskåp. Tanterna flabbade och flaskor tappades. Att folk inte kan förstå att hålla söndagen helig, festa o supa och härja på! Nej tvi vale. Hann precis in till ICA och fick mig frukost innan de stängde tie.

En frukost som vart både frukost och middag idag alltså. Men nu håller jag på att somnar åv här framför skärmen. Dags att få sin välförtjänta nattsömn!

Nedan följer en galen party-pix bild från XIT's hemsida. Maken till märklig min!Går nog bara att åstadkomma vid 2 snåret på Arkens dansgolv. Man känner ju knappt igen sig själv! :)

Tack ICA för lårkakan

Så har man landat på Åland då! Efter en bussfärd till båten med öldrickande gåbbar (klockan åtta på morgonen) med tillhörande underbältet-humor. Ombord möttes man av tanter som drack jäger och stor stark klockan tie tillsammans med en stor tallrik mamma scan och en drös pojkspolingar som var på kryss för att bunkra upp inför julen. Det var skönt när de äntligen signalerade för landstigning. Var annanstans finner man ett sånt beteende om inte på Eckerölinjen, eller möjligtvis i en studentkorridor? :)

Är nu äntligen hemma, och här var det minsann råkallt, åt just smör för första gången på sex veckor, vilken lyx! Och mitt rum var såå snyggt städat, riktigt trevligt att komma hem till. Tack Mamma.

I onsdags hamnade jag alltså till Norrlands med Linda och co. Först cyklade jag omkull, påväg TILL förfesten i säkert 110. Bara för att jag börja fundera över huruvida Folkes Livs, som ligger i rondellen, är en ICA-butik eller inte? Finkammade febrilt fasaden med blicken och glömde då att hålla ögonen på cykelbanan och dvs trottoarkanter (ICA är roten till det onda!). Så nu pryder en vackert blå lårkaka mitt vänstra lår, mycket snyggt till klänningen jag skall ha i morgon. Ska se om ja kan hitta nått smycke som matchar till den blålila nyansen. Linda fick sopa av mig jord ur ansiktet när jag väl haltat upp till förfesten. Men man får väl ändå säg att jag hade tur som inte tog emot mig med handleden eller nått, låret håller bättre att landa på!

Sen var vi på ett release-party, vilket låter mer märkvärdigt än det kanske var. Men bra musik spelade de! Som den rixfm-skvalande musikmänniska jag är vet jag inte alls vad det kallas, men tydligen var det någon form av indie-jazz... Sen for vi vidare till GH och sedan Norrlands kl 22. Där dansa vi en massa, mest för att deras kortdragare inte fungera, så att hänga i baren skulle ju vart smått onödigt. Har inte tidigare träffat så mycket ålänningar på ett och samma ställe som då, det är tydligen där de hållit hus! Träffade några som jag aldrig pratat med hemma, han ena visste jag inte ens att var ålänning, men han kände igen mig. Jag som lever med den föreställningen att jag vet vem alla är men ingen vet vem jag är :P.

Det var en märklig utekväll på så vis att alla trodde att jag och Linda var syskon eller släkt. Åtminstone sju gånger fick jag frågan under kvällen. En gång när vi stod och hängde vid dansgolvet kom det fram ett par som tillsammans enats över att vi måste vara tvillingar! Lite konstigt för vi hade inte ens likadana kläder, men blont hår och lugg. Men hur många har inte det?

Imorgon vankas julfest, det blir skoj det, antagligen rundas kvällen av på arken, men dit har man ju inte varit på 2 mån så kanske det kan bli kul. Lär ju vara mycket julfestande gäng ute om int annat!

Bondläpparnas favoritprogram

Om fem minuter börjar det!

Bonde söker fru. Hur skall vi klara oss utan det om onsdagarna framöver!? Vi har just vart och käkat thaibuffé så nu känner man sig som en riktig spärrballong! Återkommer med vidare skildring över gårdagkvällen ute i svängen... nuu tvdags!

Morgonpigg (?) tvättande nattuggla

Jag gjorde det!

Klev upp upp klockan sju prick alltså, efter endast en snoosning på väckarklockan! Somnade lite sent, men dock efter en kvart, vilket var otroligt efter 3 koppar kaffe framför tvn precis före läggdags :D. Mörkt ute, mörkt inne, varmt och mysigt i sängen, kallt och lysrörsvitt i tvättstugan. Jag låg kvar en stund och övervägde hur nödvändigt det faktiskt var att kliv upp. Väl uppe piggna jag till och fick nästan för mig att ta en promenad medan de första maskinerna snurrade, det var så där lagom kallt ute, friskt. Men nej. Någon måtta fick det vara. Gick upp till lägenheten, satte igång guds uppfinning till äggälskaren; min äggkokare och tände lite ljus medan kaffet kokade. Dukade upp alla femton pålägg (nåja, läs fyra) och sju brödsorter (okej tre, men man kan ju alltid låtsas). Satt sedan och njöt i mörkret, läste Nya Åland från lördan i värmeljus skenet och mös vid tanken att klockan bara var halv åtta :). Man borde kanske göra det oftare, kliva upp så där okristligt tidigt alltså, dagen blir så mycket längre! Men nu är jag istället trött som om klockan var nie på kvällen. Tror jag skall ta en tupplur på maten och kanske gå och träna sen om jag orkar kravla mig ur sängen för andra gången idag.

Hörde på nyheterna i morse att ICA-handlarna (drygt 1400 stycken) skulle ha krismöte angående sitt falnande rykte. På nyheterna sa det att försäljningen av köttfärs gått ned med 50% sedan Uppdrag Granskning sändes, egentligen förra veckan. Jag är inte förvånad.

Som man bäddar får man ligga

Måndag.

Denna första dag på veckan, då helgen känns i både kropp och knopp. Dagen då man egentligen skall känna sig full av energi, utvilad och pånyttfödd. Men som man väldigt sällan gör. Men jag hade nog inte väntat mig något annat efter denna helg :). Man får minnas hur roligt man haft bara så inser man att det är värt varenda gäspning :). Vi pratade om det i skolan idag, om att hur man än beter sig så är man nog likförbannat alltid lika trött just nu! Det spelar ingen roll om man sover och sedan håller igång på rätt vis (läs; genom att äta rätt, träna och plugga och inte festa). Man är ändå inte fullt på g. Och det är såå segt att komma upp på morgonen, svårare än vanligt. När man sedan märker att regnet öser ner då man gläntar på ytterdörren, rinner nära på andra droppar än regn ur ögonvrån på många i dessa dagar... Men på cykeln ska man, ingen återvändo.

Snart är det jul, och snart kommer sommaren igen. Det gäller att se ljust på saken. "Nu går vi mot mörkare tider", brukar min käre morfar predika på midsommaraftonen, men snart får han säga det motsatta! 22a december går vi återigen mot ljusare tider, dygnen blir längre och längre igen. Och till dess är det bara 11 dagar. Jag vet att man kan gnälla över allt möjligt just nu. Att det inte finns snö eller att det regnar, att det är mörkt, att man har massor att göra, att man inte vet vilka julklappar man skall köpa, att man inte orkar laga mat eller att man borde städa. Men jag tänker inte säla mig till den grå klagomassan :). För det går ju över! Efter regn kommer solsken. Här under är en bild över Mariehamn, tagen 03.03, 16 juni 2007, är det inte vackert så säg.



Det enda som kanske tynger mitt annars så lätta sinne just nu, är nog skolan. Men den löser sig säkert det med, det måste finnas de som har det värre. Vilket ju inte hjälper mig precis, men tanken tröstar en lite om inte annat. Idag hade vi en förhållandevis lång skoldag, sex timmar, dubbelföreläsning statistik och så satt vi med vår laboration. Förhoppningsvis blir vi klara till fredan , då kan jag hoppa på morgonbåten hem. Mamma ringde och meddela att hon städat mitt rum från allt bråte. Ingen skrubb-varning utlyst längre med andra ord! Hon hade bäddat rent och julpyntat. Hon är nog bra snäll hon. Skall bli skönt att komma hem till världens skönaste säng :).

Ikväll var jag och gymmade dryga timman och kalasa sedan, framför nobellmiddagssändningen på tv, på Lindas plättar (pannkakor enligt henne..suck svenskar och deras språkfel!) med banan,blåbär,hallon och glass, äggmacka med kalles och ett glas mjölk. Mums! Bäddade rent i sängen och städade garderoben, vilket inte hänt sedan jag stoppa in kläderna 1a september. Sorterade sen 4 berg av tvätt. Min plan är att kliva upp imorgon och tvätta klockan sju! Ja, jag vet... Det kommer inte att gå, men jag skall försöka!

Jag och Linda kikade just på dokumentären om ICA's ompaketering av köttfärs och annat kött, på svt24. Det var verkligen fruktansvärt att se hur de betedde sig bakom kulisserna. Kött tappades på golvet, paketerades om, utgånget "nymalet" kött fick nya etiketter. Och minspelet på och bortförklaringarna av ägarna till sveriges fyra största ICA butiker var bedrövliga att se och höra. Tanken slår en självklart... Inte lär ju ICA vara ensam om detta lurendrejeri, hur rent mjöl i påsen har mitt kära Willys, är det av samma skrot och korn? Jag tror inte jag vill veta... Man kan ju alltid hoppas att ett avslöjande av det här slaget sänder kalla kårar nerför köttdiskinnehavarnas ryggrader, kunderna vaknar och kommer nog hålla ett granskande öga på vad de köper. Första april året om, är nog ett minne blott. Kan man ju alltid hoppas.

Nu sova, så kanske, kanske med lite tur och vilja orkar man opp imorgon med!

Stolt kockinna, diskad Fader och maläten ersättning

Poff!

Nu har luften gått ur denna uppblåsta helg. Så mycket som skulle hittas på, ordspråktet att tiden går fort när man har roligt stämmer onekligen väldigt bra.

Hastade hem i fredas, skalade potatis, med rinnande ögon (Linda trodde mig inte men jag är faktiskt allergisk mot vissa råa potatisar...). Kokade upp räksoppan som jag förberedde kvällen före genom att koka räkhuvuden till klockan nästan hunnit slå midnatt, lagade sedan lime-honungs kyckling och akutstädade lite snabbt. (Mamma skulle bara vetat var vi klämde in allt vi haft på köksbordet :D haha, i hallskåpet, pompidom). Sen kom Bella och familjen. Efter att snabbt farit och fixat kårleg åt Bella slog vi oss ner till bords. Det vart riktigt trevligt. Jag var dock så spänd på vad de skulle tycka om maten så jag satt på änden som ett barn och fråga var femte minut om det smaka bra :). Till slut vart pappa lite trött och undra HUR många gånger han skulle behöva säga att att jaa det gör det. Chokladmousse till efterrätt, julgodis, pepparkakor och kaffe.

Pappa skruvade upp min sänglampa, vilket var snällt, nu kan man ju t o m ligga ner där och se vad det står i boken utan att behöva gissa! Mamma hängde upp en julstjärna i fönstret och pappa diskade (!!!Skickar med bildbevis, försäkerhets skull :) ). Jag vet inte vad det tog åt honom, kanske det är nå nya fasoner som han börjat med sen jag flytta hemifrån? Sen drack vi lite pina (som verkligen var en pina!) colada som smakade blaskig solkräm, såg på idol och tog en taxi till Värmlands. Vi dansa non-stop i drygt två timmar och tjoff var kvällen till ända, och även om jag borde vetat att de stänger ett så vart jag jätteförvånad!



På lördan tog Bella och jag tåget till Sthlm och pendeln till Tullinge där Sandra väntade på oss. Där åt vi julmat som Sandras kusin bjöd på och sen kom Jonna och Emma dit runt nie. Temat var Jul och det blev nog lite dans (fast inte runt granen) där i vardagsrummet. Vid fyra började det mesta mattas av, de drygt trettio gästerna hade tackat för sig och vi (Arlene, Bella och jag) kröp trötta ihop på två luftmadrasser. Jag sov jättebra! Stackars Bella skulle med båten före åtta och klockan ringde igen halv sex, då Sandra följde henne till Centralen. Behöver jag säga att det var såå skönt att få sova vidare :). Vid två var jag hemma i Uppsala igen, där mötte en seg Linda mig i hallen, och vi bestämde oss för att få något värdefullt uträttat idag iallafall. Som att köpa trosor och strumpor. Gick ner på stan och hittade dessutom en julklapp åt lillebror :). Köpte också ett par högklackade svarta skor till julfesten nästa lördag. Nu tänkte jag njuta av statistiken i skenet av min fina, nya sänglampa :).

Förresten! Vi har fått svar på vårt brev till Matkompaniet, rörande Mal in chocolate, det var mycket ledsna och ville kompensera oss med 2st 50kronors checkar. Skall man acceptera en sån fjuttig ersättning?! Vi överväger starkt att ringa till UNT imorgon och höra lite vad de ger för ett malätet reportage. Jag menar hur ofta i ditt liv hittar du en fluga på det där sättet, klart vi måste få mesta möjliga ut av det. Fortsättning följer...

Willys - my second home

Ikväll har jag vart effektiv! Hade föreläsning 15-17 (dålig tid, när mörkret faller...) och före det satt jag med statistiken i flera timmar, ja, det är sant! Efter envist nysande lyckades jag lära mig binomiala och hypergeometriska fördelningar och känner mig nu riktigt nöjd. Ligger fortfarande vettlöst efter, men nånstans måste man ju börja! Och roligt att man begriper något i alla fall.

Kom hem, åt en lasagne som jag lagade i september... Mögel har väl ingen dött av? ;) Nej men den va god, för jag var jättehungrig. Vinden pilade längs gatorn och gav en motvind på väg till skolan. Med vinden i ryggen for jag sen iväg till my second home: Willys. Jag bara älskar det stället alltså! Inte för att det är speciellt hemtrevligt och mysigt, för det ser även en blind att det inte är, utan för att det är så billigt. 37 kr för 4 bitar lax till exempel! Som man får betala 34kr PER BIT för nere på ICA. Knappa 4kr för en citronsafts citron! (hemma, vad måst den inte kosta där?!). Man känner att man tjänar pengar när man i självaverket gör av med dem :). Och ja, ja vet att det är lite panschisvarning att hålla koll på mjölkpriser här och där, känns som man har vettigare saker att lägg på minnet, men jag tror mamma gett det i arv... :P

Det är dock jobbigt att lasta alla kassar på cykeln när man skall hem... Än har ingen påse gott sönder *peppar,peppar*, men idag var det bra nära. Satsade för engångs skull på att cykla hem istället för att leda cykeln. Curryn skulle bra gärna velat fara ur bottenvägen, för den hade grävt ett stort hål, och det såg ut som den ämnade att ta äggen med sig. Men tack och lov vart det ingen äggröra för jag var hemma, vid cykelstället, vid det laget. Man måste passa på så länge det är bar mark och inte gräsligt halt att ta sig på shoppingtur på biken, det går annars också men man måste hålla tungan rätt i munnen!

Kom hem, var helt inställd på att behöva skippa träningen eftersom jag skall dra ihop en fin middag till far, mor och bror + Linda och Bella imorgon och hade lite förberedelser att stå i... Pappa skall få äta upp alla uttalanden som "du kan inte laga så bra mat som mamma", "det blir nog aldrig nån husmor av dig, Malin" och "jag tycker synd om den som får dig till fru" (den sista tycker jag var onödigt hård, men han sa så...och ja pappa, du sa så! jag vet att du kommer förneka det, men minns att du inte minns allt längre ;) Tror det var när jag vid ett ryck av uppstutsighet vägrade att koka potatis :D ). Imorgon skall pappskallen få se på andra bullar! (haha nej det blir inte bullar till middag... det blir en överraskning!). Förrätten och efterrätten är redan klar och de vart varken vidbränt eller osmakligt. Hann t o m fara och träna en timme efter det! Så den här kvällen har verkligen varit effektiv! Man blir så nöjd!

Imorrn kommer alltså Bella, lagom till middagen och så blir det att ta sig en sväng ut och visa henne Uppsalas nationsliv. Även pappa prompsar på att få komma med, men sorry pappsen, inget kårleg, ingen fest! På lördag far vi till Sthlm på partaj. Har inte festat något på 2,5vecka, men nu hopar sig verkligen alla kalas samtidigt. Tur att man är ung och full (av energi!) :)

Skulle köpa biljetter till lussegasquen på Snerikes, men de var slutsålda igår :(. Hanna ska göra ett försök på lördag, annars får vi se hur vi gör... Går på släppet på torsdan eller eventuellt norrlands på onsdan? Jaa det är mycket nu! Men just nu finns bara en sak att tillägga: Gonatt! :)

Tandtrollen Karius och Baktus på oväntat besök

Aaaaj! Jag har tandvärk!

Det började med att det småvärkte så fort jag åt nått i helgen. Men nu känns det hela tiden... Okej, jag kanske känner efter liiite, men det går inte att förneka att det molar i den hela tiden. Vart tar man vägen då, då? Som utböling har jag ingen aning om vart tandvården ligger här i Uppsala och om jag ens kan gå dit? De har ju ens journal hemma på holmen, och värst av allt; det kommer säkert kosta skjortan. OCH göra jätteont! Härligt...

Hoppas det går över, men det tvivlar jag på... Skulle inte orka börja bestyra i det här nu också! Morr! Förresten, mamma om du läser det här, ta med åländsk ost på fredag, den svenska smakar gummisula. Tack på förhand :)

Pepparkaksbak på studentvis

Juuul juuul strålande jul!

Jag är faktiskt inte den som ivrar för julsånger, julpynt och tomtegröt redan i september bara för att jag längtar så mycket efter julen. Jag sitter inte och lyssnar in mig på Carolas Jul i Betlehem hela höstlovet och drömmer mig bort till flingor som faller (sen när gör de det på självaste julafton, ändå?) och smyger fram ljusstaken redan i mitten av november, bara för att jag inte kan hålla mig längre, nix pix!

Men nu har julstämningen faktiskt slagit klorna i mig en aning. Jag hittar på projekt efter projekt att fylla dagarna med. Nu är julgodiset snart uppätet (förra veckans happening) och idag har jag bakat och hängt upp pepparkakshjärtan i köksfönstret, riktigt hemtrevligt! Nu gäller det bara att hålla det någorlunda rent o prydligt tills man får främmande på fredag :).

Kaveln gick sönder idag när jag skulle börja, med en students uppfinningsrikedom börja jag rota i skåpen efter något lämpligt substitut... Hittade en halva vodka, vilken fungerade ypperligt! Man tager vad man haver sa Kajsa Varg.

Nu känns det hur som helst som det inte finns mycket kvar att göra på den husliga fronten, annat än att köp nån enstaka julklapp, kanske baka några lussekatter till lucia.. hmm det är ju redan nästa vecka! (tiden sprrriiinger ju!).

Varför man förvandlats till husmor? Svaret är enkelt. Allt hellre än statistikplugg... Man känner sig åtminstone liite nyttigare än att inte göra nått alls... Men snart måst jag nog se sanningen i vitögat, statistiskt sett börjar sannolikeheten för ett jullov i pluggandets tecken verka alltmer ofrånkomligt. Men, men under har skett!

"För julen varar än till påska...!"

Söndagkväll och jag är oförskämt pigg! Tog anslutningsbussen från båten och var hemma i Uppsala igen halv sex, smärtfritt värre! Svängde ihop en pepparkaksdeg som nu ligger och vilar i kylen, för att bli utkavlad nån gång under veckan som kommer...

Det har vart full rulle i helgen måst jag säga. Gjorde misstaget att sätt mig bredvid toaletten på bussen i fredas... Vilket resulterade i att jag inte fick en lugn stund under hela åkturen. Gjorde ett tappert försök till att försöka plugga och lyssna på musik men vart hela tiden avbruten av dvs Pissnissar som såg sätet bredvid mitt som en hållplats på sin framfart mot toalettbåset. "Va, åker du SJÄLV?!" (sa de med förvånad, är-du-inte-riktigt-normal?-min, "Vad läser du? Det där ser svårt ut, jag ser inte ens vad det står!". Efter att artigt samtalat med ett halvt dussin gåbbtroll hela vägen till huvudstaden klev jag helt trött av. Nästa gång skall jag sätt mig bredvid chauffören, där man inte FÅR prata!

Det var kul att träffa alla ombord som jag jobbade med hela sommarn och inte sett sedan sista augusti. Familjen var ju med och kryssade igår och det var riktigt roligt att få se dom igen, även om de bara vart lite hastigt mellan jobbpassen. Mamma lekte (som vanligt) att brorsan och jag var fem år. När vi kom till hytten vart vi genast utschasade igen för hon var inte riktigt "färdig". När vi väl släptes in låg mamma och skratta i sängen med benen sprattlandes i luften "vi leker att det påsk!!". Med det menade min kära mor att det var dags för "hitta-äggen-leken". Mamma hade fyndigt gömt undan två paket var i den lilla hytten. På en hylla, under en handduk och under täcket. Hon är bra gullig. Fick en äggkokare och en lillajulgran som nu står och skänker julstämning i vår hall.

Igår när vi kom ner i mässen stod kryssningsvärden och sjöng julvisor med tomteluvan på svaj och alla borden hade dukats med vit duk. Där fanns ett komplett julbord, fiskrätter, skinka, lådor, efterrätter, pepparkaksgrisar, glögg, vin, och julmust. Årets första julstämnings känsla smög sig på en och man åt alldeles för mycket innan man sedan rullade ut ur mässen med ett leende på läpparna :).

Skönt nu att inte ha några jobbpass inbokade inom den närmsta framtiden. På fredag kommer familjen på snabbesök och eventuellt skall Bella kika förbi. Trevligt! På lördag har Sandra bjudit oss till Tullinge, det skall också bli riktigt skoj, även om det innebär tredje helgen i rad till Stockholm! Denna vecka blir full av statistik, träning och lugn och ro.