Fastlagstisdan

Charlie fick min halva :)

Plutten

Idag var vi på kalas till farbror. Där fick jag återigen hänga med världens bästa plutt! Man kan sitta o titta på när han sover, i eeevigheter. Han är bara för söt! Checka in Connys tumme och pluttens lilla hand!

Kära hjärtanes

Glad alla hjärtans dag!! <3

Överraskade C med ett presentkort på massage i morse. Lurig som jag är så gömde jag det i hans arbetsbrallor så att han skulle hitta det direkt när han skulle klä på sig. Döm om min förvåning när han sen stod med brallorna på men utan att ha hittat mitt 15x15cm stora kuvert.

Han hade alltså knölat på sig byxorna med det i, fick sedan be honom att dra ut det ur ena byxbenet för annars hade han väl inte hittat det förrän ikväll :p! Så kan det gå! :D

Gulle-C överraskade mig sedan med en klippning ("för du börjar bli långhårig") och en fot- & underbensmassage ("för att du klagat på dina torra fötter"). Skall bli spännande, har aldrig testat fotmassage tidigare! Gulligt att han varit lyhörd o gav något som jag behövde (fast jag inte riktigt visste om det!:p). Och lite roligt att vi tänkte i samma banor (dvs. en bit utanför the geléhjärtans box)!

Husvakt med full frys

Mamma o pappa har dragit över Atlanten och låter oss härja fritt i huset i 2,5vecka. Här har vi det bra, full frys med mat för två veckor (ikväll åt vi upptinade leverbiffar) mums! Här finns dubbelsäng och en frys full med bröd :) här är det nära till lille plutten, C's o mitt blivande gudbarn :)

Men det medför även en del obligations såsom att vattna 70 blommor 3 ggr (vi har fått schema om när), stiga upp halv sju en söndag för att släppa ut katten, köra brorsan till skolan och bära in posten.

Men på det stora hela en good deal. Och medan kattorna är borta kan vi käka middag framför tven (mamma om du läser detta, vi har tagit bort din fina duk;))

One of a kind

Jag vet inte var jag skall börja. Det är så mycket som har hunnit hända på detta års första veckor så det är svårt att finna ord till allt. Jag hoppas nu innerligt att man skall slippa läsa om fler olyckor och dödsfall, fler "RIP" på facebook. Det har varit för mycket nu på sistone, det går inte ens att ta in allt. När chocken lagt sig, kommer alla frågor som aldrig får något svar, saknaden. Minnena. Jag tänker inte skriva mer, för jag vet helt enkelt inte vad jag skall säga. Annat än att det är så otroligt ledsamt alltihop, att vi gråter och minns, att vi saknar.

Du var unik, one of a kind.

Första inlägget med mobilen?

Detta kan komma att bli mitt första mobila inlägg... Vi får väl se hur jag lyckas :) spännande!

Om denna app är något att ha så vågar jag lova betydligt mer frekvent uppdatering på bloggen. Och många fler bilder :)

Det är jäkligt kallt nu, karbussen har plockats fram ur garderoben :)

Bränd propp måndag kväll

Istället för att yppa min irritation på facebook och framstå som världens gnällspik för vänner och kollegor så kan jag ju lika gärna göra det här, på bloggen.

Alltså jag vet att detta är ett så kallat I-landsproblem OCH att jag inte är världsbäst själv på området MEN. Nu är det så att jag höll på att bränna en propp när jag kom hem, trött och slut från gymmet. Inte en enda parkering ledig.

Eller jo. Egentligen en halv. Om inte den där förbannade bmw:n med estniska brickor skulle parkera som ett jäkla arsul. Det går inte EN dag utan att han ställer sig snett, så att det tjutt tjutt ryms in en till bil i rutan bredvid, eller ställer sig över två rutor. Jäkla idiot. Sånt här kan göra mig såå arg efter en lång arbetsdag, eller ett tufft träningspass. Funderade en ögonblicks sekund på att skriva ett brev till honom, på ett gammalt kvitto med bananskalsfläckar som låg kvar i bilen.

Det skulle väl ha låtit i stil med "You fucking IDIOT, where have you got your driving licens from, learn to park, for fuck sake!". (på engelska såklart, eftersom han är est, och säkert felstavat i all min ilska). MEN jag hejdade mig, jag menar tänk om han skulle ta illa upp och placerara en bilbomb vid min bil, eller pissa i fläkten som hämnd?

Sånt här gör mig sjukt irriterad alltså. Folk som parkerar snett, när det är ont om plats. De är nästan ännu värre än folk som tror att deras bilar är förråd. Men bara nästan.

Ifjol hade vi två bilar som stod helt stilla och insnöade heeela vintern. Jag ringde till vår fastighetsskötare och klagade. Han påstod att han inget kunde göra. Jag ringde igen. Han försökte. (ja, jag vet att jag kan vara liiite jobbigt ibland! ;)) Den ena tillhörde en som flyttat för flera månader sen (den bilen blev sedemera stulen; it wasn't me, men ingen var gladare). Och den andra var svenskreggad och tillhörde en pojkvän till en som bodde i huset. Jag hotade med att ringa till tullen (för se tullen gillar inte att svenskreggade bilar uppehåller sig too long på vår lilla ö). Inte heller estniska kanske (just got an evil thought).

När nu de här bilarna ääääntligen försvann avlöstes detta av en sunkig gammal vit bil som fylldes till bredden med gamla däck, parkerades för nära utfarten (så man måste vara försiktig varje gång man skall in och ut) och som inte heller den rört sig på 3-4 månader.

Sen hjälps ju inte parkeringsbristen direkt av att det hålls AA-möten i vår trappuppgång. Det finns tydligen många "anonyma" alkoholister som går på mötena. De röker i trappuppgången och alla kör de bil. Förra veckan glömde någon lyktorna på på bilen. Lite orolig blir man. Med tanke på deras anonyma titel, undrar man ju ibland eller så har jag bara alltför mycket fördomar...

Hur som helst antar jag att det är bra och förhållandevis anonymt för dem att hålla till i ett vanligt lägenhetshus. De slutar alltid sina möten typ samtidigt som jag kommer hem från sju-träningen. En gång så kom alla ut samtidigt som jag skulle stiga in i trappuppgången. Det var helt mörkt. Jag tänkte att jag inte kan tända lampan, för jag vill ju liksom respektera deras anonymitet (för det står ju AA på ytterdörren den kvällen som det är möte, så de är ju ganska obvious varför de är där). Så jag famlade in i mörkret.

Då tänds lampan. "Här var det mörkt!",sa en. Och där stod jag mitt bland dem. Jag försökte nästan blunda. Egentligen är det nog jag som är pinsam som tycker att de kanske tycker att det är pinsamt om jag ser dem, fast det är ju helt vanliga människor. Och det är ju strongt av dem att inse att de behöver hjälp.

Och det är ju superbra att om de kan få hjälp. Bara de kunde ge f-n i att ta min parkering! ;)

Nu skall jag ta nått att käka, har bergis energibrist, sedan jag har så kort stubin. Har varit på HIT (High Intensive Training) riktigt kul, bortsett från att jag fick ligga i en suspekt benpresställning med en svettig gubbe med pannband, som luktade, just det, svettig gubbe. Nästa gång skall jag tänka både en och två gånger var jag lägger mig!

Tjohopp!