Harald den Allsmäktige

9 timmar

Så länge har jag varit i skolan idag. Pust och stön. Under en sån lång tid borde man kunna åstadkomma underverk men det har gått trögt även idag. Vi skramla ihop fyra sidor på hela dagen och det var nog ett trött och uppgivet gäng som skiljdes åt vid fyrasnåret. Cyklade iväg till tyskan. Vi var färre än vanligt... Kanske många som duckat under för vinterinfluensan? Där var i alla fall min favorit; Markus. Jag håller helt allvarligt på att få tuppjuck på killen. Usch! Maken till dryg och hej-jag-vet-allt, får man leta efter... Helst klämmer han in jag-pluggar-juridik, i varannan mening också. Det går inte en lång stund innan han på ett överkörande vis fäller en hög och, oftast, helt onödig kommentar om ALLT. Gah. Det var sånna som han jag var orolig att det skulle krylla av i Ekonomikums korridorer när jag flyttade hit. Men tack och lov visade det sig inte vara så farliga som de kanske såg ut vid första anblick :) Markus måste höra till mina fruktade extremfall, iklädd en för liten läderbombarjacka och med en halv liter gele i håret, stor i orden och liten på jorden. Men det kanske är bäst att passa upp, han brukar prata om att bli domare, bäst vad det är kommer lagens långa arm och sätter dit mig för förtal :P Så hmm, han är sääkert snäll... när han sover...

Hamnade att jobba ihop med Harald. Och ja, han är precis som namnet antyder stenålders. Så roligt är det då verkligen inte att studera så att man skulle vilja hålla på till dödagar... Han är en sån där gubbe som inte lyssnar till vad man säger. Inte för att han hör dåligt, utan för att man är 35 år yngre och rimligtvis måste ha fel. "Jag tror att det heter das Fach" sa jag, "dessutom heter det wird, om man vill snacka om framtiden"... Harald mummlar halvhögt, börjar frenetiskt bläddra i sin stenålders Tyska Grammatik för pensionärer - bok (okej, den hette inte så, men den kunde gjort det!), letar, skummar och söker efter ett bevis på att jag inte skall ha rätt. Mummlar termer som "murmel murmel borde det inte vara konditionalis, wollen, modala hjälpverb, harkel, det är svårt att hitta". Istället för att godta ens förslag letar han fram en stor tegelsten till ordbok och börjar sitt noggranna fortsatta undersökningsarbete. Tills läraren kommer och vi får det bekräftat : det heter das Fach, och ja, du skall använda wird. Hah! In your face Mr Gammal-vet-bäst-Harald. Med detta vill jag inte framhäva mig som någon tyskaexpert, absolut inte. Men om karln åtminstone skulle kunna lyssnat på en liiite så skulle han inte behövt slita ut sina redan krokiga russinfinger på sina uppslagsböcker. Att det sedan kom fram att han läst både Statistik A och B-kursen, bara för skojs skull, sade ju en del om karln i sig. Helt frisk kan han inte varit.

Lagade mumsig Indisk kyckling och fick i mig en sen middag, träningen fick vara ikväll. Nya tag imorgon.

Vinglande,kass färd

Om 7 minuter skall jag ligga nerbäddad enligt min plan för den här veckan (att vara i säng före midnatt) så det här får lov att bli ett kort inlägg!

Denna dag får gå till historien som dagen då Hanna, Sofia, Sofia och undertecknad skulle åstadkomma såå mycket men istället babblade bort 3,5 timme rörande helt andra saker än seminarieuppgift 3. Men roligt hade vi! Men imorgon får vi nog äta upp dagens lugna tempo, kavla upp ärmarna och vara väldigt effektiva... Så är det tyska imorgon kväll också, jag som missade förra veckans så det blir kanske lite att catcha up...

Väl hemma städade jag skafferiet (så skönt, hittade 3 stycken knäckebrödpaket! :D) och cyklade sedan till Willys och storhandlade. Cyklade sen vinglandes hem med hela fem fulla påsar mat och annat smått och gott. Fick verkligen hålla tungan rätt i munnen med den överlasten! Jag verkligen älskar att gå och handla på Willys, som jag nämnt tidigare. Ströva runt bland hyllorna och kika efter billiga specialpriser och drömma om de goda maträtter man skall åstadkomma. Liiite nördvarning, men, men! Man får ju så himla mycket för pengarna.

Nu är kylskåpet välfyllt och frysen fullproppad. Här behöver inte svältas inom den närmsta månaden :). Tog en powernap på 5 min och kila sedan över till Friskis & Svettis. Måste bli någon hejd på godis-, bulle-, glass- och ostbågsdieten som följts hela helgen.

Linda har syster-yster med kompis på besök här i natt, vi har just sett en film som handla om självmordsbombare och tortyr utförd av den amerikanska underrättelsetjänsten... Lite fel filmval kan tyckas, då jag oroar mig för egyptenresenärerna redan sen tidigare och har uppmanat dom att inte åka en enda allmän buss. Läskigt sånt där, inget man kan styra eller påverka, bara försöka att inte vara på fel plats vid fel tillfälle bara. Inshallah. Jag skall i alla fall hålla tummarna till de landstiger på Åland igen om två veckor.

Men nu ropar sängen. Nie imorgon skall vi träffas i skolan. Hoppas på ett lika glatt och soligt väder som dagen bjudit på!

Pastejhysteri i Västerås

Efter en helg med mycket hålligång har man nu landat hemma i Uppsala igen. Det känns helkonstigt att ha tyst och stilla omkring sig, och att sitta här ensam. Det blir liksom sånna tvära kast då man haft gäng omkring sig non-stop i 3 dagar. Men kanske huvudet behöver lite ro?

Den här helgen har verkligen skenat iväg. Förstår inte vart tiden sprang! Men vad roligt man har haft :) Det känns som det var precis just som getaligan hämta upp en från Erics trevliga förfest i fredags. Väl framme i Västerås mötte oss ett glatt gäng som välkomnade oss med öppen famn :). Anton och Malins lägenhet var jättefin och rymlig och vi fick tom ett eget rum att sova i. Rena rama lyxen. Totte fick däremot sova på soffan men det verka inte gå någon nöd på honom. Drog timmerstockar gjorde han, nästan värre än morfar! Lite roligt var att vi var totalt fyra som hetta Malin där i fredags. Det händer inte ofta! Kan inte komma på att jag känner nån annan Malin här i Uppsala ens! Lite ovant att höra sitt namn nämnas hela tiden :).

På lördag kvällen for vi in till stan och bowlade. Riktigt trevlig. Huvudsaken var ju att man lyckades med att slå en viss herrman, trots hot om att få sova på balkongen. :P Sedan bar det vidare till Västerås fjortiskrog, tror jag bestämt... Eftersom vi hade en 89a med oss fick vi inte komma in någon annanstans trots att vi var 15 pers. Lite trötta var vi kanske, men kvällen vart på det hela taget trevlig! Vårt värdpar hade förövrigt den största samlingen pastej och mjukost tuber jag sett bortom ICA's väggar! :) I princip alla smaker fanns representerade! (Dvs en hel grönsakslåda i kylen full av tuber). Praktiskt så slapp man själv köpa för att smaka alla (ekonomen har talat :D). Dock hade de ingen banankaviar som jag nämnt tidigare :P Men jag föll pladask för Milkos Salami. Kylskåpet här hemma ekar rätt tomt så jag tror jag skall gå ner och investera i en tub och lite annat smått o gott snart. Linda har vart jätteduktig och städat så fint medan jag varit borta, hon hade en lååång lista på köksbordet med göromål som hon skulle göra/har gjort. Alltifrån damma till att städa skafferiet och rensa badkarsröret. Bra att någon haft en produktiv dag i alla fall! :D

Den här dagen har gått i seghetens tecken och jag vet att måndagen antagligen kommer att fortsätta i samma spår. Trots att man vilat så har man ju ändå hållt igång hela tiden. Skall ta tag i träning och sen finns en del att göra i skolan denna vecka så jag tror nog man har att göra. Lite avundsjuk blir man dock på familjen med mormor och morfar i släptåg som åker ner till Egypten imorgon för två veckors semester. Vill också!

Nu skall jag gå på promenad efter cykeln som står parkerad hos Eric, ganska många stenkast bort. Sedan blir det tidigt i säng.

Pustar ut och laddar om

Så var dagens tenta över! Skönt. Sänglampan släcktes med en tusch av ångest i natt lite före två. Panik. 5 timmar sömn, om jag somnar nu. Ögona böj. En timme senare låg jag fortfarande vaken. Malin skärp dig. 4 timmar sömn om du somnar nu. Ögona böj. Kom iigeeeeen!

Känner mig upplåst och nedsläppt just nu. Funderar på om det bästa är att sova nu, sen eller inatt? När nu det blir, och var det nu blir?! Någonstans i Västerås, förhoppningsvis på någonting mjukt. Den som lever får se :)

Men först skulle jag vilja far till Friskis och Svettis och gör av med lite överflödig (???!) energi. Nej men känns som kroppen skulle behöva få sin rörelse nu när huvet gjort sitt i en vecka.

Tentan gick nog helt okej, absolut inte full pott, men är det inte godkänt så blir jag nog nästan lite förvånad. Hoppas jag inte är kaxig nu. Nå det visar sig om två veckor. Tills dess ska ja leva i tron om att det gick bra i alla fall! Jag glömde dock kårlegget OCH idkortet hemma, klantigt. Det är ju det viktigaste näst efter penna och sudd. Tack och lov var de snälla och Hanna fick identifiera mig. Skulle vart snopet om man måste ha åkt hem igen!

18 börjar förfesten hos Eric, före det kommer Hanna så ska vi hitt på nån mat (finns ju thai, sandwishes, kebab, pizza och sushi i huset, så man behöver inte gå långt! :) ) och sen kommer skogstrollen och hämtar mig vid nie. Det kommer bli en rolig helg :)

(Whisky)röster och ett psykologiskt gubbtroll

Jag borde inte sitta här och skriva, jag borde lära mig det sista. Men pannbenet skriker "lägg ner din korvstopperifabrik för ikväll, Snälla!" Jag tror faktiskt att det finns en gräns för allt. En gräns för hur mycket information man kan klämma in på ett dygn. Men lite repetering skulle ändå behöva göras innan jag får sluta mina jetlags-tyngda ögon för den här dagen.

Jag vet inte om det är för tidsskillnaden, för att klockan egentligen slagit elva hemma, eller om veckans plugg och hyffsat tidiga mornar börjar ta ut sin rätt. För inte kan det ju vara så att man håller på att falla offer för nån typ av förkylning eller annat fanstyg? Nehej då! Inte om jag får bestämma!

Dagens färd tillbaka till Svea Rike var en färd med tunga steg. Hamnade mot min vilja på att lyssna på två bronkithostande tanter som lät som farbröder med whiskyröst och som om de hade kedjerökt sen den dag då de såg dagens första ljus. Dessa två damer stod uppradade vid spelautomaten bredvid min sittplats. Titt som tätt röt det till och föll in i ett gapskratt likt kraxande korpar vars stämmband slipats med grovt sandpapper. Kunde inte koncentrera mig alls på boken! Måste hela tiden titta upp och få det bekräftat att det faktiskt var två kvinnor (iklädda alltför stora vinterjackor och med tillhörande typisk tantassociar - den lilla väskan med smalt axelband). Till min stooora lycka slog sig sällskapet ner mittemot mig och förgyllde (förstörde) resten av mina försök till effektivt instuderande.

Som att detta inte skulle vara nog. När tanterna tagit sitt pick och pack och gått, avlöstes de av en pratglad farbror som sa sig vara "psykologisk". Detta innebar att han ville analysera mitt val av sittplats. "Jasså du! Du har satt dig längst ut på soffan ser jag, mummel, mummel, du vet väl vad det innebär?!". Vad gubben hade i åtanke kunde jag omöjligt veta, men han var inte sen att upplysa. "Joo förstår du, jag är lite psykologiskt lagd jag, det innebär att JAG får sätt mig bredvid, skulle du satt dig mitt på soffan med väskorna på var sida skulle du markerat att du inte ville det!" Aha, på så vis. En intressant iakttagelse min gamle vän, men var nu så snäll och fortsätt inte prata, tänkte jag, lyckligtvis tyst för mig själv. Gubben vägra dock ge sig "jaaa men varför har du lagt väskan här då? Liiite skydd vill du allt ha! Det ser jag det" (skrockande skratt). Jag avlägsnade mig diskret från den psykologiska herremannen och styrde kosan efter min bångstyriga panschisväska (ni vet en sån med uppdragbart handtag (som i mitt fall bara är uppdragbart när det själv vill, gah!)).

Ombord på bussen var läsron obefintlig. Ett gäng fjortis-artonåringar satt längst bak och skräna högt, en spydde och de andra turades om att leka holabandola. Bussen var i stort sett full. Och så även majoriteten av resenärerna. Vilket resultera i en uppsluppen äckligt glad stämning. Okej, kalla mig negativ och hon-måste-ha-vaknat-på-fel-sida, men jag orka bara inte just då med allt hålligång. Somna en pygmeé-kvart och väcktes av en gapfnissande kärring som inte fick slut på sina kråkliknande skrattattacker förrän vi var framme vid Willeys. Jag var verkligen heeelt slut när jag trilla ur bussen och gick den gröna milen hem till lägenheten. En mil kantad av massa grus (som fastnade i väskhjulen och förstörde mina klackar).

Men annars är det fint! Jag vart bara en aning ogin. Men nu har det ordnat opp sig!

Idag har jag också funderat på följande:

• varför kostar en banan-kalleskaviartub 32.90 kr!? Och varför finns det inte småa, så man kunde provsmaka?


• varför kommer man alltid på att man ska skaka filen, efter att man öppnat den?


• varför skriver jag romanlånga inlägg bara för att jag inte egentligen har tid?

Inga stora frågor med andra ord, jag har dock en känsla av att jag frågat mig betydligt viktigare saker idag, med de har jag dessvärre förträngt.

En rättelse: Det är inte en förrymd getabo som flyttar till Västerås. Han kommer ursprungligen från Tjudö. Så var det sagt. Protester har väckts från olika håll men missförståndet är nu alltså åtgärdat. :)

Nej nu, ska jag ta mig i kragen och finputsa det sista. Imorgon (läs efter klockan 13) Kommer livet bli glatt igen! För då är det helg, tentafest och västeråsutflykt.

Natti Natt!

Addicted to Spindelharpan

Dagarna dom går och går, efter varandra. Idag är det Fastlagstisdagen, Supertisdagen och Runebergsdagen. Vilken tajming va?

Det finns tre dagar om året som har egna bakverk: Födelsedagen - tårtan, Fastlagstisdagen - fastlagsbullen, Runebergsdagen - Runebergsbakelsen (en sorts muffins med hallonsylt o glassyr för den som inte visste det, läs: mina svenska läsare ;) ). Iår har alltså två av dessa dagar sammanfallit. Synd för alla bagerier, bra för magen.

Idag har jag läst en massa i min engelska marknadsföringsbok, det går långsammare än vad jag skulle vilja. Har 3 kapitel kvar och ett halvt kompendiumhäfte. Men det känns som jag ändå har läget under kontroll. Trots att det är dags redan på fredag.

Dock har jag idiotiskt nog gått o fastnat vid spindelharpan, en patians på datorn. Helt omöjlig och ruggigt tidskrävande. Dumt och såå onödigt! Nu har jag i alla fall fått den att gå ut med två färger, skall inte försöka med fyra för då kommer jag sitta här hela kvällen!

I helgen skall jag förresten på premiärbesök till Västerås, inflyttningsfest hos en förrymd getabo, skall bli kul!

På tal om något helt annat så prata jag just med en kompis som varit på en drog och alkohol föreläsning. Fick därmed förklaringen till varför gåbbar (och kärringar) blir så klängiga framåt småtimmarna, varför nattgrillen gör storkovan, varför visa aphjärnor börjar slåss och varför endel tenderar att vakna i fel säng efter en blöt natt på krogen...

Förklaringen lyder:

Hjärnan består av 3 delar, då man dricker tillräckligt så att den största delen (människohjärnan) blir bedövad så tänker man med däggdjurshjärnan, vilken är inställd på 3 saker : föröka sig, äta och omsorg. Dricker man ännu mera så förpassas man till reptilhjärnan, då tänker man inte så mycke utan man slår före man frågar.

Huruvida man vill tro på det eller ej, är upp till var och en, men det kan ju vara en alternativ förklaring till några av livets stora mysterium :D

Och med de orden säger jag -Godnatt!

Helg på hemön

Detta inlägg tillägnar jag Hanna som upplyste mig om min dåliga uppdaterings frekvens :).

Inget nytt under solen här hemma på holmen. Fredagkvällen tillbringades i hemmets lugna vrå. Lugnt var minst sagt ordet. Efter en otroligt smaklig middag av mästerkocken mamma, bänkade sig brorsan framför x-boxen, jag framför datorn, pappa på sin sedvanliga plats i soffan och mamma i liggande ställning med dövörat upp och med snarknings ackompanjemang. Pappa nojsade och ropade med jämna mellanrum att "Maaalin, var int så associal nu, kom hit och se på tv med oss!" Medgörlig, som alltid (haha eller janå, ibland) lydde jag pappskallens ord och slog mig ner i soffan. För att stunden senare finna mig ensam vaken framför tv:en. Han skall snacka om att vara associal. Såg mitt första let's dance i sällskap med min sovande familj (de är snällast när de sover, så jag klagar inte) och kom sedan i säng före midnatt, vilket var en bedrift efter att ha släckt lampan vid 2 varje natt i en dryg veckas tid.

Väcktes av att mamma pracka på mig kaffe på säng, ja ni vet ju hur förtjust jag är i det. Snark. Mötte sedan upp gangsterligan på Bagarstugan, en kaffe med fastlagsbulle senare tog underrättelsetjänsten farväl av varandra, för att åter mötas upp, antagligen runt påsk.

På lördagkvällen drog snöyran in över ön, väderguden måste haft vils på datumen för så där mycket snö beställde jag till julafton, inte nu. "Hej mitt vinterland" var i alla fall en passlig sång för kvällen. Efter sen middag på Wirrans Thaihouse i Godby styrde vi kosan ut till "Pillen" och Pernilla i Geta. Pernilla är höggravid i nionde månaden, hennes mage var verkligen som en badboll. Som en stor boll som peka rakt ut på en annars rätt smal kropp. Där sjöng vi singstar (börjar bli en tradition), de hade alla skivor som getts ut, kul!

Sen uppstigning på söndagen, middag och en film som jag redan glömt vad hette (jag och filmer...) kanske nått med På vilsen väg, kanske? Nästan tre timmar lång var den, och jag somnade inte, nästintill otroligt!

Imorse klev vi upp 05.30 efter att ha fått nattsömnen störd av katten Arnie. Sju var jag hemma. Aah nu kan jag plugga massor tänkte jag entusiatiskt. Bara en liten powernap först. Utan inställd väckarklocka. Vilket resulterade i en "liten" lur på ynka 4 timmar. Blir man trött på sig själv eller? Men pigg i huvudet i alla fall. Nu skall jag återgå till böckerna. Det är faktiskt rätt intressant. Om man läser mellan raderna.