Härlig helg!

I helgen var det dags för första ut i vårt tjejgäng att gifta sig! Tänk! Att vi blivit så gamla ;)

På fredagskvällen hoppade gänget på båten till Helsingfors. Efter att ha stått och tittat på showen i FunClub lite för länge bestämde vi oss för att generalrepetera vår sång med koreografi som vi tänkt framföra under bröllopet. Sagt och gjort tog vi oss upp några våningar och ställde oss och sjöng och dansade framför en av dörrarna som gick ut på däck. Väl klara såg vi att rakt ovanför dörren fanns en övervakningskamera. Haha, alltså vilken syn det måste vart för vaktmännen när de satt där i sin bur och plötsligt på en av monitorerna så kommer 5 tjejer och kör av värsta dansen. Det bjöd vi på! :D

Helsingfors är ingen lätt stad att köra bil i, när vi äntligen hittade vår väg ut ur innerstan och körde längs med motorvägen till Fiskars körde en bil upp längs med sidan på oss och pekade finger hela vägen. Utan att vi gjort något! Mer än att köra med åländska brickor då förstås. Snacka om att känna sig välkomna!

Framme i Fiskars var det så otroligt varmt. Har inte upplevt något liknande hemma på sommaren ens. När man är van med ö-klimat med ständig blåst så var den tryckande hettan på 31 grader i skuggan svår att greppa. I maj?! Thailandvärme, minst sagt!

Fiskars var en väldigt liten och mysig by, ett gammalt brukssamhälle.

Kl 15 började vigseln och vi tjejer avundades verkligen inte killarna som var tvungna att ha skjorta och kostym i hettan!

Tjejligan innan vigseln. Poserar inför alla kameror ;)

Så måste vi ju ta en wefie i kyrkan också!

När vi kom ut ur kyrkan fick vi ris som jag och Arlene stod på första parkett och slängde över Bella.

Bella hade frisyren full av ris hela kvällen

Uttåget ur kyrkan

På väg till festlokalen

Snygga Jonna

Arlene och Daniel matchade i blått

Vackra Bella fick sin Oskar!

Till skumpan serverades ålandspannkaka och snittar. Snittarna tänker jag sno receptet på! Det var åländsk special ost (och kanske nån mer ost?) som blandats och rullats till bollar och sedan rullats i svartbrödsmulor. MUMS!














Mycket snaps och många visor blev det!

Varmrrätten var gudomlig!

Bröllopstårtan

 

Dessa rosor var dekoration på tårtan och helt gjorda av socker!

Festlokalen blev tom efter varmrrätten då alla gick ut och svalkade sig!

Trött gäng dagen efter utanför Åbo Slott, omringade av fotograferande japaner.

 

Vi åkte Grace hem. Fin båt som gör sitt bästa för att inte påminna en om att man är på en Finlandsfärja. Diggade restaurangen de hade med samma system som Vapiano med olika kök. Åt riktigt god Pulled pork burgare. Hittade mycket fint i taxfreen, förutom att fylla barskåpet inför sommaren hittade jag fina nagellack, en body lotion från Victoria Secret, mascara och Lóréals Nude BB Cream.

Det var verkligen en härlig helg fylld av kärlek :) Kändes som vi vart på semester utomlands när vi kom hem mitt i natten till söndagen, dels för värmens skull och dels för att måndagen kändes som första klassens jetlag.

Give and take

Hinner inte med.

Just nu kretsar mycket av mitt vakna fokus kring jobbet. Jag försöker att stressa ner och det går ganska bra faktiskt, så länge jag inte fyller min fritid med alltför mycket måsten. Det funkar men priset man får betala är en tupplur på soffan nästan varje kväll och ett midjemått som bara växer. Tänkte igår, att nej, nu börjar jag med 5:2. Det här går inte längre. På tisdag och torsdag fastar jag. Imorgon är det tisdag. Vi skall ut och äta lunch med jobbet innan vi har en workshop resten av eftermiddagen. Kul att fasta då? På kvällen skall vi på 6-års kalas. Kul att fasta då? Vet inte hur jag skall tackla detta, vill ju ogärna ha min fastedag på fredag. Det nog att gå lite väl hårt ut det! Vi får se vad karaktären säger imorgon! Känner inte för att lägga ner detta, innan jag ens börjat... :(

I helgen ägde möhippan för min kompis I rum. Som vi planerat i månader! Och vilken febril aktivitet det var dagarna innan. På ett sätt kändes första-maj-ledigheten ovanligt lång, på ett sätt gick den bara i ett huj fylld av allt som skulle fixas. Men det blev jättelyckat och följde vår plan något så när i alla fall! Minen var oslagbar då den blivande bruden, i tron av att hon skulle ta ett dopp på lilla holmen, istället ställdes öga mot öga med en karate-man. Den vita morgonrocken blev då istället en karatedräkt (med lite fantasi) och hon var såå duktig, trots 10 års träningsuppehåll.

Vår badrumslampa har gått sönder. Det är egentligen ingen stor grej. Bara det att nu måste man ha dörren öppen för att se något, eftersom rummet saknar fönster. Tur att vi varit tillsammans i 6,5 år så man inte har så mycket att dölja. Lägenheten är som ett bombnedslag efter helgen och jag måste ringa vaktis imorgon eftersom det inte bara var sådär att byta lysröret. Han får väl vada in bland alla väskor. Månne han kan fixa våra lådor i köket samtidigt. Det kan verkligen förstöra ens dag när man skall ha något ur lådorna, de gnisslar och fastnar och lägger sig på snedden. Jag blir galen och drar mantrat "hetsa inte upp dig över småsaker" tyst för mig själv. Ibland hjälper det, ibland inte.

Det finns så mycket jag borde fundera på men som jag lägger på paus just nu. Paus. Jag vill pausa våren. Jag vill inte stå där i början av juni och undra vart en av årets härligaste månader tog vägen. Långa ljusa kvällar. Härligt. Då gör det inget att man sover på soffan efter maten. Man kan gå ut på promenad halv tie. Det är härligt. Frihet som infinner sig efter att ha varit i vinterns bojjor.

Idag har jag funderat mycket på det här med feedback. Hur jäkla svårt det är att ge, och att få. Jätteknepigt. Får man positiv feedback tenderar man att förminska ner den för det är ju så himla svårt att bara säga; tack. Det sägs att för varje negativ feedback man ger, behöver man säga tre positiva för att väga upp. Det är knepigt ibland. Speciellt då man inte menar att vara negativ. Hur man än försöker blir det ibland fel och man önskar då att man varit tyst för att slippa ta oönskade reaktioner. Men då skulle ju inget utvecklas till det bättre. Ibland måste man. Ibland skulle det bara vara så skönt om alla tänkte precis som en själv, inte för att mina tankar är de rätta utan mest för att det skulle vara så praktiskt och mycket lättare, det här med kommunikation. Men det är ju det som är utmaningen i samspelet människor emellan. Vi är olika. Kommunikation är så otroligt viktigt. Det borde vara en obligatorisk kurs på gymnasiet.

Imorgon är en ny dag. Nu skall jag borsta tänderna i mitt kolsvarta badrum.

Over and out!

Podcasts och Alfons Åbergs föräldrar

Söndagkväll är åter här. Det har varit en lugn helg. Under lördagskvällen påbörjade jag en tavla som inte är klar än, så ni får beskåda halvfärdigt verk. I vanlig ordning är det getaklippor och natur som får vara motiv. Lördagmorgon bjöd ju helt underbart väder. C for och sålde en av våra båtar, styrpulpetaren som vi bara använt 6h på de 2 år vi haft den. Så den var minst sagt som ny, men bara att erkänna för sig själv att den är lite överflödig när vi nu har snipan att tuffa runt i. Medan C sysslade med båtaffären gick jag ut på en 14km promenad. Blev lite längre än jag tänkt mig... Har börjat lyssna på podcast när jag är ute och går och då är avsnitten oftast över 1h, så ibland blir det så, om vädret tillåter, att man lyssnar på två avsnitt i rad och bara går och går för att man vill lyssna mer och mer :)

Kan komma på mig med att gå och storle för mig själv när de säger något fånigt, ibland skrattar jag högt, fast jag försöker lägga band på mig. Då måste jag se väldigt lustig ut om någon skulle iaktta mig på håll, men det bjuder jag på! Har upptäckt det här med podcast nu först, år efter alla andra antar jag, men det gör ju att jag har massor med avsnitt att lyssna igenom :) Just nu är det Alex & Sigges funderingar som roar mig när jag diskar eller promenerar. Det är perfekt att lyssna när man diskar, då tänker man inte på hur tråkigt det är utan blir istället helt försjunken i samtalet. Jag gillar hur det överanalyserar allt och lägger ord på vissa tankar som bara flyktigt svävat förbi hos en själv.

Igår pratade de lite om var Alfons mamma håller hus i Alfons Åberg-böckerna. Det har jag aldrig reflekterat över att han ju inte har någon mamma, bara en pappa och farmor. Mystiskt egentligen. Teorierna var många och jag blev full i skatt när Sigge läste om en teori att Alfons lever under skyddad identitet med sin Pappa, något som dels bevisas av att man aldrig får reda på i vilken stad Alfons bor. Det är därför det inte förekommer några släktingar från mammans sida heller. Hmm, tanken på att de inte nämner staden Alfons bor i - för att han lever under skyddad identitet - för att annars, om man skulle veta att han t.ex. bor i Skövde så skulle ju risken finnas att någon hittade Alfons? Eller? (Den svaga länken i det resonemanget är ju att Alfons är en tecknad sagofigur, som alltså inte behöver ha en skyddad identitet för att gömma sig). Ett tillägg om Alfons pappa var också att han är 38-42 år i böckerna vilket ger en viss uns av åldersnojja. För var inte pappan urtypen av en gammal man när man var liten? En man som rökte pipa och bara läste tidningen jämt? Och som alltså enligt författaren bara är 38 år? Tiden är ur led.

På min promenad hittade jag plötsligt en ny gång som gick rakt genom vassen. Ganska lång var den också och verkade inte direkt ny. Det fanns bänkar intill den så man kunde sitta och vila där mitt i vassen. Kul när man hittar nya stigar på en väg man gått så många gånger och som man trodde att man kunde utan och innan.

Skönt att det är 3 veckor med 4 arbetsdagar i nu framför oss, och det lovas varmt till påsk!

Återkallar gammal lärdom

Det hela började med att min lillebror kom hem från sina studentskrivningar i matte och nämnde en gammal kinesisk gåta som varit med i provet; det finns okänt antal fasaner och kaniner, tillsammans har de 30 huvuden, hur många är de av varje sort?

Efter 9 år av grundskola och 3 år gymnasium med lång matte, vågar jag nästan inte ens fundera på hur många timmar man spenderat med att räkna ut det ena med det andra. Rita marginal, skriva uppgiften, dra två sträck under svaret, vara tydlig i sina uträkningar. Jag kommer ihåg hur vi räknade matte i baracker i årskurs 5 och även hur vår gymnasielärare blev tårögd då i stort sett hela klassen kom 5 min för sent till mattelektionen i gymnasiet (pga att skolfotona delats ut) och han förbannad basunerade att "jag som trodde ni skulle bli matematiker, de där fotona finns för alltid, men den här mattetimmen finns bara nu!".

Hursomhelst, jag har alltid gillat matte och det är nog också en del av varför jag gillar mitt jobb också. Att få jobba med siffror, räkna, nå ett svar och kontrollera, jaa det var rätt! Eller; nej det stämde inte, utreda på nytt, komma fram till en ny lösning som sedan visar sig vara rätt. Triumfen i det och stoltheten över att lösa en gåta. Hur torrt och tråkigt det än må låta, så gillar jag det!

Men hur mycket har man inte lärt sig som faller i glömska? Ikväll såg vi på "smartare än en femte klassist" på ettan med Lasse Kroner (han har btw rakat av allt hår, såg inte alls sig lik ut). Det går ut på att den tävlande skall svara på frågor från åk1-5 och de kan få hjälp av några femteklassister som står vid sina pulpeter i studion. Frågorna är ibland riktigt svåra men de små 11-åriga barnen svarar utan att tveka vad samernas vise man heter, vem som var kung när regalskeppet Vasa skönk (1628 var det visst) och att en krabba har 8 ben. Otroligt vad de kommer ihåg. Och otroligt vad tydligt det blir vad lite vi vuxna minns. Fullt förståeligt är det absolut att minnet skalar bort "onödig" info som man inte använder, men nog är det ju lite med en känsla av panik som man tänker tillbaka på alla tusentals timmar i skolbänken, alla tusentals sidor info, som bara glömts bort. Men sedan när man tänker på all info som man minns så är ju det också otroligt i och för sig. Och kanske finns mycket av infon där nånstans - vilande - i väntan på användning. Som det att vi gick igenom Fotosyntesen 5 gånger under skoltiden, och kunskapen om lavar och mossor och hur vissa svampar lever i symbios. Det minns man, men vetetusan hur nyttig info det är? :)

Även om jag har haft förmånen att ständigt få lära mig nya saker på jobbet de senaste åren så finns ju alltid känslan där, efter att man slutade studera, att man ju inte helt vill lägga den "yttre" inlärningen på hyllan. Att den borde hållas igång med kvällskurser på medis eller distansstudier inom dvs områden. Men det skall finnas tid, ork och inspiration till allt. Istället sitter man framför tvn eller lägger en spindelharpan patians på ipaden för att fördriva tiden mellan surfande bland de senaste nyheterna, bloggar, facebook och googlande av recept inför morgondagens middag.

Tills jag härom kvällen läste om en kollega som testat Khan Academys kurser på nätet. Minns att jag hörde om det för några år sedan. Men det har säkert utvecklats massor sedan dess. Gick in där och signade upp för en gratis mattekurs. Hur boring låter inte det? Inte alls! 

Här får man lösa problem inom olika områden, det kan vara 5 frågor som man skall ha rätt i rad. Då får man en ljusblå färg och efter en viss tid, ca en kvart låses möjlighet till mastery challange upp så man kan "levla" upp och som bäst tillgodogör man sig en mörkblå färg som signalerar att man är master på just den skillen.

För någon som inte alls gillar matte låter säkert detta som rena galenskapen men jag tycker det är lite kul att se hur mycket man faktiskt minns av allt man gått igenom. Kunskapen om ekvationer, funktioner och bråk som man inte använder dagligen finns där nånstans, om än lite ringrostig men det kommer tillbaka. Logaritmer och sinus & cosinus är väldigt långt bortstoppat så det kommer nog att bli lite trögare men för allt finns videor som förklarar hur man skall tänka och lösa de olika uppgifterna om man kör fast.

Kartan till höger på bilden fylls i vartefter man gör de olika skills övningarna eller master challange. Finns väl ca 750 olika skills och hittills är jag master i 32 så jag har en bit kvar.

Det finns även föreläsningar inom en rad andra ämnen och man kan även lära sig programmering om man skulle vilja det. Nog är det ju häftigt hur mycket som kan göras online och dessutom gratis och på ens egna villkor. Jag känner mig inspirerad. Spindelharpan får nog se sig besegrad som tidsfördriv ett tag framöver i alla fall! :)

Kärt återseende

C och jag har semester denna vecka. Det är riktigt skönt! Egentligen hade undertecknad googlat resor och smidigt (tydligen) hemliga planer som inkluderade poolhäng och långa promenader på sandstränder i något varmare land, för denna vecka. Men fick kasta planerna i papperskorgen och än en gång konstatera hur viktigt det kan vara att kommunicera ordentligt med varann... Så vi blev hemma och från att ha inlett semestern i världens sämsta slaskväder med viss grad av självömkan vände vinden, molnen skingrades och vårsolen tinade upp humöret så till den milda grad att det faktiskt känns riktigt bra att "bara" vara hemma och njuta istället för att flänga på som ett jehu så fort man ges chansen.

Det här med att få en dryg veckas "break" i sin hemmiljö gör nog även lite gott. Man får tid att ta tag i saker som legat i stå och tänka tankar klart som man skjuter upp när man jäktar fram i vardagen. Komma ikapp. En dags programpunkt kan bestå av att köpa dammsugarpåsar (som man tänkt göra i månader) och gå en promenad. Eller renskriva de bästa recepten man lagat de senaste månaderna. Reda upp i viktiga-papper-lådan. Tvätta undan. Vika tvätt. Fundera på framtiden.

För att inte veckan skall bli alltför långdragen, allt hemmapyssel till trots, skall vi imorgon åka till Uppsala och bo på hotell. Det skall bli så skoj. Har inte varit dit sedan E's 30 års fest i april för 2 år sedan, så det är verkligen dags. Ibland är jag i Uppsala i mina drömmar och går i mina hoods, stan finns ju liksom kvar där, även om jag inte sett det med egna ögon. Blir lite sentimental ibland och saknar uppsala-tiden och helgerna då C kom på besök, längtan efter honom, plugget, ångesten som ersattes med en så skön känsla när tentan var över men framförallt gemenskapen med alla studiekompisar. Nästnästa helg skall vi styra kosan upp till Gävle och fira att en i gänget fyllt 30. Det blir en reunion med 6 av uppsis-gänget, skall bli skoj! Men först Uppsala imorgon! Mycket kul att se framemot! :)

Uppsala 1 mars 2009

Menyläggning

Söndagkväll och snart läggdags. Skall bara knåpa ihop veckans meny innan jag kryper under täcket. Det är bara matinlägg här på bloggen just nu, men vi är inne i en sån period så då blir det ofrånkomligen lite så... :) Köpte en ny receptbok på bokrean i torsdags med recept ur tidningen Allt om Mat. Kommer nog beta av en del av dem!

För att inte fastna i gamla vanor och recept och få in lite nytt har det funkat bra att göra upp en lista med 3 rätter på söndagen som vi sedan hållit oss till. Det är så skönt att veta att ingredienserna finns hemma och att det är färdigt uttänkt vad vi ska laga, bara att sätta igång när man kommer hem trött från jobbet.

Denna vecka blir det:

• Bulgursallad med Rostbiff
• Kikärtsbiffar med wokgrönsaker och sås av turkisk yoghurt
• Fisk & skaldjursnudlar m rostad kokos.

Förra veckan, som skådats i tidigare inlägg, vart det:

• Fetaostbiffar på lammfärs m. varm sallad och honungssås
• Morotsfisk
• Fylld korv med blomkålsmos

Och veckan innan dess lagade vi:

• Potatis- & purjolökssoppa med bacon
• Grönsaksomelett med svamp och feta
• Pasta med kassler och rotfrukter i citron vinägrett 

Att planera maten såhär hjälper att få in mer grönsaker i rätterna, det blir annars lätt att man mest lagar pasta, potatis, ris + kött, kyckling, färs eller korv och sedan trycker man dit några körsbärstomater på ett hörn av tallriken för att få lite grönsaker. Men genom att aktivt söka recept där mycket grönsaker ingår får man med dem naturligt. Vi lagar alltid så det räcker till lunch för dagen efter. Anledningen till att det bara är 3 rätter är att om man plötsligt får andra planer en dag så har man inte massa mat kvar i kylen som blir gammal, vi har dessutom inga problem att käka gröt en dag i veckan och fredagar äter man ju också helst något annat än husmanskost. Detta har funkat bra hittills så ni kan säkert vänta er flera matinlägg :)

Övrigt för denna vecka är att det är jäkligt skönt att P.Hotel är över så man kan komma i säng i tid igen! På jobbet är det lite förändringar och det känns också enbart kul! Skall få sätta mig in i lite nya grejer och det gillas ju alltid! :)

Gamla rätter på nytt vis

Denna vecka testar vi lite nya recept hemma. Vanliga rätter men för oss, på ett lite annat vis.

Fylld ugnskorv (tomat,lök,Philadelphia, dijonsenap, sweet chili och ost) med blomkålsmos (blomkål, matlagningsgrädde, Philadelphia) Gott!

Morotsfisk (fräs morötter och purjo, häll i grönsaksbuljong, vitt vin - låt puttra, rör ner lite crème fraîche och lägg på fisken, lägg på ett lock och låt stå 10-15min). Morotsröran blev jättegod men fisken blev aningen tråkig. Kan absolut tänka att vi lagar morotsröran som tillbehör till exempelvis köttfärsbiff, man kunde även tänka sig att byta ut fisken mot nyskalade räkor!