Idag har det varit en tung dag. Jag är nog inte gjord för hjärtslitande avsked. Mina ögon är för fuktiga för att inte rinna över. Spelar det då någon roll att det är ombord på en fullproppad Rosella, i bilen på väg in till stan, i gryningens timme eller efter middagsmaten. Idag har jag gråtit ut. Gråtit för att sommaren är slut (som jag väntade så på). Gråtit för att avståndet till min familj (som jag ägnat för lite tid med) nu ökar. Gråtit ur djupet av mitt hjärta för att jag inte får vara nära min älskade vän. Usch vad jobbig jag är. Usch vad jobbigt det är. Mina ögon är svullna och huvudet värker. Jag vet inte om det beror på gårdagens kräftskiva eller för att de vart en tung dag. Och då vägde inte väskorna såå fasligt mycket eftersom familjen var över i lördags med ett halvt flyttlass (tack igen!).
.
Mina tankar smyger sig åter till dig. Du gör mig så himla glad och lycklig. Men mitt i all lycka gråter jag. För att jag inte får vara dig nära, alla dagar, jämt. För att jag sitter här på andra sidan Ålandshav just nu och bara, bara vill ha en hård kram. "Du åker inte till Australien" sa mamma när hon ringde för att höra om jag kommit fram. Visst nej, och tacka tusan för det, hur fint det nu än var i Australien så finns det en sak som slår det med hästlängder. Jag är kär och jag är nog lite galen. Ett hav kommer inte att hindra mig från att fortsätta älska dig. Vi fixar det här. Åh jo, det gör vi visst det!
.
För övrigt var det kul att återse Linda och jag ser fram emot att få se the gang imorgon igen, det var bra länge sen nu! Det var kul och handla på ICA fast det byggt om så jag inte hittade lördagskorven (morr!) och det skall nästan bli lite roligt att ha något att fördriva tiden med, annat än betapet på internet (men den känslan försvinner nog imorgon 12.00 då det troligtvis går upp för en att man har huuur mycket att läsa som helst, och huuur lite tid för det som helst). Efter en underbar helg med myspys, god mat och rödvin i fredags, åtföljt av räkor, aioli och vitlöksbröd igår känner jag mig som en spärrballong, det skall därför också bli kul att dra igång med morgonpromenaderna (först på tisdag, man får int gå ut föör hårt) och komma igång igen. Beach 2009 here I come! Eller nåja, det är kanske lite att ta i. Men det heter ju att; det skall böjas i tid, det som krokigt skall bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar