Steg upp vid sex på morgonen, men väl hemma i stan igen ducka jag under, sömnbehovs-mätaren hade nått en oroväckande hög nivå och det enda som kunde sätta den i balans var att sova vidare tills förmiddagen övergått till dag. Sedan tog jag mig ann det stora projektet för dagen (ja, för man måste ju se till att göra något under sin vakna tid), nämligen att storstäda C´s bil. Tror jag tömde den på en halv skottkärra grus innan jag polerade (nåja, nästan) varenda kvadratcentimeter av innandömet, så den glänste blank och fin.
Jag hade vissa problem med vårt husdjur, eller kalla det "gårdsdjur"; Paddan. Gräsklipparn som tycks ha ett helt eget liv. Han pular fram i sin ensamhet och klipper, när han blir trött masar han sig hem till sitt bo och laddar batterierna med solenergi innan han ger sig av på sin tuggande färd igen. Jag hade vattenslangen utlagd och en massa grejer från bilen och Paddan kom titt som tätt och gjorde sina tappra försök att klippa över slangen och grejorna. Fick springa som ett jehu för att stoppa den och få den att svänga bort.
På kvällen vart det sedan jobb till 03.15 (men var hemma först halv fem), upptäckte att mitt hubbabubba spelat ett spratt med tungan och att jag var blå i, på och runt munnen när jag skulle far på jobb! Det gick inte bort hur man än skrubba (snyyggt!)... Conny skulle ju inte komma till Arken påstod han. Men det är något magiskt över det stället. Det måste vara det. För hur bestämd man än kan ha varit på att inte skulle sluta sin dag i lobbyn/nattklubben/ på "gubbhyllans" dansgolv eller hängandes i baren så hamnar man allt som oftast (efter att först rånats i dörren på ett hiskeligt inträde) på ovannämnda platser. Så just av denna anledning stod han sedan där och vinkade förnöjt frammåt småtimmarna.
Hade lovat att skjutsa hem en gammal klasskompis till Lemland (15km bort), så Conny fick gott vänta kvar på Arken och stänga stället. Problemet var ju att jag körde vilse och hamnade ut mot Västeränga (?). Huuur långt bort som helst i alla fall! En timme senare var ja tillbaka i stan. Det var tur att Conny var på sånt strålande glatt humör och inte sura för att han fått vänta en halv evighet.
Uppstigning halv två idag. Våffelkalas och nu sitter man och segar. Regnet strilar ute så en promenad känns föga lockande. Kanske man skulle slå sig ner framför tven en stund och invänta kvällens jobb. Ha en trevlig helg allesammans!
Förresten... Så slog IFK Mariehamn (vårt fotbollslag, som faktiskt spelar i finska ligan, vilket i sig inte är så mycket att skryta med...:P) Djurgårn igår med 3-2 igår här på hemmaplan. Inte fy skam, inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar